Jag tror att många börjar inse att Putin inte kommer att backa. Han kommer inte att släppa Ukraina, Putin kommer inte att gå med på något som får honom att tappa ansiktet. För det ryska folket är han den starke ledaren, och som en sådan kan han bara gå segrande ur striden.
Det hettade till för ett år sedan då Ukrainarna begärde skiljsmässa och avsatte den ryssvänliga regimen, därefter utlystes nyval och nya ledare tillsattes. Vi insåg att Ukraina ville göra en U-sväng, från Ryssland mot Europa.
Detta gillade inte Putin, han svarade med att ockupera Krimhalvön och understödja ryska rebeller i öst. Även om ryssarna är kända för sin burdusa behandling av grannländerna så blev vi nog alla förvånade. Krig i Europa tillhör inte längre vanligheterna.
Vid den här tidpunkten utgjorde EU och västvärlden inte ett hot mot Ryssland. Nästan alla EU-länder (inklusive Sverige) hade skurit ner på försvaret efter det kalla krigets slut. EU var dessutom upptagen med sin inre segdragna valutakris. Och i USA var resurserna främst allokerade för kriget mot terrorismen. Västvärlden var inget direkt hot mot Ryssland, vi hade nästan glömt bort den gamla björnen i öster. Det fanns inga militära skäl till ockupationen av Krim och östra Ukraina.
Finns det någon logik bakom Putins handlingar? Eller ser vi spåren av en impulsstyrd desperat man?
Putin hävdar att upplösningen av Sovjetunionen var en geopolitisk katastrof, vad det nu betyder. Ska vi anta att kriget mot Ukraina är ett sätt att rätta till misstaget? Har Putin som långsiktigt mål att ta tillbaka alla förlorade landområden? Det skulle innebära ett fullskaligt krig på flera fronter, samt att utmana NATO. Är det rimligt?
I Sovjetunionens upplösning ser måhända Putin en framtida fara. Är han rädd att även den Ryska federationen ska splittras upp? Stora delar av östra Ryssland är glesbefolkat och svårt att försvara, men det är där naturresurserna finns. Av Rysslands ca 140 miljoner invånare tillhör 20% olika minoritetsspråk. I det jättelika landet – som sträcker sig från Östersjön, Svarta havet till Indiska oceanen – bor det färre ryssar än Tyskland och Polens sammanlagda befolkning.
Det är en ödets ironi att Putin genom sina aggressiva handlingar snarare ökar risken för en inre splittring. Rysslands ekonomi ligger i ruiner. Västs sanktioner har sänkt både rubeln och det långsamt spirande välståndet. Det är tunt i matvaruaffärernas hyllor och i plånböckerna.
Gasen och oljan har hållit ekonomin flytande, resten av näringslivet är klent, t o m den fordom starka försvarsindustrin dras med problem. Det mesta importeras, när såg vi senast en rysktillverkad bil, dator, telefon eller vilken produkt som helst?
Hur kommer den här konflikten att sluta?
Det kan gå väldigt illa. När stormakter drar i krig finns det alltid ett latent kärnvapenhot. Samtidigt vet vi att NATO:s samlade styrkor är mycket starkare än de ryska, både vad gäller konventionella vapen, men även aktiva kärnvapen. Därför är det många som ser Putins manövrer som en teater, ett spel han egentligen aldrig kan fullfölja.
Ett möjligt scenario är att några prominenta ryssar får nog och avsätter den nuvarande ledningen. Här krävs det att militären är med på noterna. Ju sämre ekonomin blir, desto närmare kommer vi ett dylik utveckling.
Det sägs att de ryska folket kan stå ut med mycket, att de är beredda att offra sig för sitt land, att köld och hunger inte biter på dem. Möjligen är folket ute på landsbygden av rätta virket, men de fordom nyrika inne i städerna, hur länge kommer de att stå ut med Putins spel?
Vid en eventuell statskupp finns överhängande risk för kaos, till och med inbördeskrig; Putin är ju stark i vissa läger, och hans anhängare kan ställa till med en hel del trubbel.
I det här läget är den Ryska federationen väldig sårbar.
Ponera att EU och USA går in och stödjer vissa västvänliga falanger, förser dem med vapen och resurser. Och innan ryssarna vet ordet av så har det glesbefolkade Sibirien blivit ett Amerikanskt-europeiskt protektorat, medan Kamchatka med omnejd tillfaller Japan, och likaså alla naturtillgångar.
Den Ryska federationen upplöses, kvar blir det europeiska kärnlandet, om ens det. Så kan det sluta för Putin och de storståtliga imperieplanerna.
