Grundbulten i en statsbildning är militären. Den används för att signalera makt till omvärlden, men också till att tukta små inhemska regioner som är kritiska till den stora utstakade planen.
Medan vi diskuterar #metoo och andra virala mediemetadebatter så bygger EU-politikerna i tysthet en armé.
Snart är Brexit en omöjlighet och ett självständigt Katalonien blir allt mer avlägset, ty den gemensamma militären finns inte bara för att försvara från yttre hot, utan även från inre. Och i detta scenario kan fredliga regioner eller länder som vill lämna unionen givetvis betraktas som illvilliga.
En gemensam armé är inte bara en praktisk sak, utan även ett hot mot den nationella självständigheten och friheten. Ett imperium kräver en imperiearmé. Och snart är den här.
