Det är många som anser att Sverigedemokraterna och liknande partier haft rätt hela tiden, sedan 1980-talet och framåt. Ja, det har släpps in för många invandrare och nu har de sammanlagda utmaningarna blivit till ett jättelikt samhällsproblem, både vad gäller kulturkrockar, brottslighet men även eftersatt infrastruktur, vårdplatser, skola, utbildning osv.
Men det är få som vågar ta tag i roten till problemet. Det är ju så att migranterna kommer till Sverige av en särskild anledning. Sverige har fått ett rykte om sig att dela ut pengar till invandrare, ett rykte som delvis stämmer.
Notera att det är få länder i världen som ger bort skattebetalarnas pengar utan motprestation. Det kallas bidrag och ersättningar i Sverige, och somliga anser att systemet tjänar ett högre syfte och bidrar till internationell rättvisa och solidaritet.
I andra länder får invandrare jobba hårt och länge för att tas upp i samhällsgemenskapen. Att flytta och börja om på nytt är svårt och kräver uthållighet. Det är ofta den andra generationen som får skörda frukterna av föräldrarnas arbete, barnen kan gå på universitet och få ett bättre liv.
Om Sverige stängde av bidragskranarna skulle flyktinginvandringen upphöra. Man tar sig inte över 12 landsgränser med flyktingsmugglare utan belöning. Det skulle givetvis fortfarande komma en och annan arbetskraftsinvandrare och skaffa sig arbete inom diverse bristyrken, eller starta ett företag inom en eftersatt sektor. Det handlar inte om att hindra invandring. Utan om att göra den mer organisk och hållbar. Invandring istället för massinvandring.
Och inte nog med det, stängda bidragskranar skulle också bidra till att merparten av de invandrare som lever på offentliga medel skulle lämna landet. Sverige är ju knappast känt för sitt fantastiska klimat och glada öppna människor; det finns inte så mycket annat som lockar än möjligheten till enkel försörjning.
De nationella rörelsen pratar dock hellre om invandring ur ett mörkt perspektiv, kulturkrockar, brottslighet, våld, stängda gränser, utvisningar osv osv. De är inte lika flinka med att avskaffa högskatte- och bidragssamhället. Även då vi alla vet att det frikostiga systemet är roten till alla problem.
Vi skulle inte ens behöva en nationell rörelse med flaggor och banderoller – om vi ströp de frikostiga bidragen. Det skulle inte krävas en massa svulstiga tal om hur dålig invandringen är, hur illa nykomlingarna beter sig, organiserad brottslighet, knarkaffärer, sprängningar, våldtäkter, islamismens spridning osv osv.
Att älska sin hembygd, sitt land och ursprung är så mycket mer än begreppet nationalism, och det kräver egentligen inte en vulgär skränig politisk rörelse, som i grund och botten är docil, foglig.
Vi får inte glömma att den nationella rörelsen lever på invandringen. Personer som Le Pen och Åkesson har skrämt oss i decennier, men de har inte förmått att göra något åt saken. Och ju större deras partier växer, desto mer ökar invandringen. Om de här partierna inte existerat, skulle det gjort någon skillnad? Man börjar tröttna på dem.
Alltför många i Sverige, politikerna inkluderat lever på det frikostiga skattesystemet. Även mindre sänkningar skulle leda till att många kommunikatörer, handläggare, tjänstemän och administratörer förlorade jobbet. Varav en stor del är bekväma s.k låtsasjobb som finns till för att belöna åsiktsfränder och klienter.
Ur den synvinkeln blir nationalisterna blott en kontrollerad opposition. – Låt dem hållas, låt dem babbla, de kommer inte att vända upp och ner på skutan. Och ju längre tiden går, desto tamare blir de.
Vad som saknas i Sverige är en vettig frihetlig rörelse, som sätter stopp för skatte- och bidragskarusellen, som uppmuntrar företagande och jobbskapande, samt verklig samhällsförbättrande utveckling.
Och den nationella rörelsen är inte nödvändigtvis en del av detta. De kallar sig själva för höger, men deras politiska förslag liknar mest betongsossarnas från 1960-talet, i viss mån frihetligare än dagens sossar, det kan jag erkänna, men de presenterar ingen verklig lösning på landets problem, eftersom det blott är ett spårskifte till en äldre politik, och den var just den politiken som förde oss hit.
