Vi lever i illusionen att politiska diskussioner kan leda någon vart, att vi kan övertala de andra, att de ska lyssna på sunt förnuft, och till slut ändra åsikt. Alla politiska debatter går ut på detta. I riksdagen ägnas massor →
Allt oftare får vi höra att nationalismens fula tryne dyker upp här och där, ofta i Central- och Östeuropa, men även i Trumpland och på den svenska vischan. Frågan är egentligen vad som avses? Vad är egentligen nationalism? Hur yttrar →
Demokrati är för många en självklarhet. Det handlar om att alla myndiga medborgare får lägga sin röst vart fjärde år, därefter formas ett parlament och en regering som lotsar folket vidare på den politiska färden. Det låter enkelt och naturligt. →
När Internet föddes för några decennier sedan så upplevdes det som ett under av frihet, möjligheter att dela information, sälja och köpa utan några större restriktioner eller regleringar. Vi har under årens lopp upplevt revolutionen som det nya mediet skänkt →
Vegetarian kan man bli av olika skäl, för att man vurmar för djuren, och reagerar mot undermålig djurhållning, eller på grund av förmodade hälsoskäl. Därutöver så ”besjälar” vi djur, vilket förmodligen beror på att vi vistas allt mindre i naturen →
Äganderätten är en viktig princip, utan den skulle vi haft svårt att bygga samhällen, men denna princip vilar på förvånansvärt lösa grunder. Är gården min egendom för att min farfarsfarfar brände ner skogen, satte upp ett staket, och började bruka →
När kvinnorörelsen tillkämpade sig lika lagar och villkor i början av 1900-talet var egentligen kampen om jämlikhet över. Åtminstone på det legala planet. När kvinnor fick lika rösträtt, så hade de möjlighet att rösta in sina medsystrar till kommuner, landsting →
Whiggismen och den klassiska liberalismen uppstod under 1600-1700-talen och var en köpmannaideologi. Det är därför den i Sverige kallas borgerlig, ty det var städernas borgare/köpmän som ville ha lägre skatter, tullar och samma rättigheter som tidigare adeln och prästerskapet åtnjöt. →
Det som utmärker offentlig vård är att den styrs av politiker och finansieras av skattebetalarna. Genom att baka in kostnaderna i skatten så upplever medborgarna att vården är fri, gratis, och alla har tillgång till den, både fattig och rik. →
