Den klassiska liberalismen startade som en slags köpmannaideologi i 1600-talets England. Man konkurrerade med den tidens adel, som i stor utsträckning var landägare och stridsmän.
Med tiden blev det mer lukrativt att tjäna pengar via handel och fabriker än krig och åkerbruk. Och den gamla adeln tappade långsamt makten och började ersättas av handelsmän, borgare, fabrikörer och krämare. Det blev ett slags segdraget paradigmskifte, som ibland exploderade i exempelvis den den franska revolutionen.
Den nya ideologin var baserad på handel och produktion, och därigenom skapades en egen särpräglad kultur. Storskalig effektiv handel krävde ärlighet och förtroende. Det var viktigt med plikt, noggrannhet, hålla tiden, nykterhet och hårt arbete.
Och de tidiga liberalerna var ofta puritaner, som värderade religionsfrihet högt, framförallt rätten att utöva sin egen speciella protestantism. De ville sköta sig själva, utan insyn från kungar och fogdar. Man värderade sin hembygd, men såg samtidigt inga gränser för varor och tjänster, och arbetade för frihandel och tullfrihet.
Egenstyre var viktigt, tillika individuella rättigheter, likhet inför lagen, yttrandefrihet, associationsfrihet etc. Landets styre skulle baseras på demokrati, men samtidigt regleras hårt av grundlagen, för att förhindra envälde eller pöbelvälde. En slags terrorbalans mellan folket och de styrande skulle infinna sig. Rätten att bära vapen (enligt den amerikanska konstitutionen) var en del i detta. Med vapen kunde man värna sig mot en statsmakt som eventuellt urartade. De var ytterst medvetna om att staten var den instans som skyddade deras rättigheter, men att den också kunde bli ett hot.
Dessa moderna köpmän var driftiga och hårt arbetande. De var också vetgiriga, och i slutet på 1700-talet öppnade vetenskap och forskning ögonen på den nya härskande klassen. Med maskiner, teknik och innovationer kunde fabrikerna göras ännu mer effektiva. Bollen var satt i rullning, den industriella revolutionen förändrade vår värld. Nya rikedomar byggdes upp, levnadsstandarden ökade, handeln blev global.
Dagens frihetliga rörelse bör söka sina rötter, och hitta tillbaka till sitt ursprung. Den samtida libertarianska rörelsen har länge ledsagats av drogliberalism, sexualliberalism, öppna gränser, ateism, teknokrati, globalism. En slags högerns njutningslystna hippies.
Men bortom den ständiga jakten på kickar så har det lurat en tom och apatisk nihilism. När alla kulturer och trosuppfattningar anses lika mycket värda. När vänskapsband, familjeband och äktenskap är utbytbara komponenter, som reservdelar till en bil. När ett spirande foster i kvinnans livmoder betraktas som en parasit. När länder och regioner löses upp i en global enhetskultur. När allt som är fast förflyktigas, och man bejakar den ständiga progressivismen utan kritiska glasögon, då har man lämnat sina ideologiska rötter långt bakom sig. Och allt fler finner den här livsstilen meningslös och onaturlig.
Jag tror jag vi bör snegla på de tidiga liberalerna. Och kanske fundera på nykterhet istället för fylla och ständig utlevelse. Pliktkänsla och ärlighet istället slarv och lögner. Vetenskap, nyfikenhet och noggrannhet istället för mobbens konsensus och snabbt nyhetsflöde. Moral och samvete istället för iskyla och psykopattendenser. Tro istället för velighet, vad man tror på kan givetvis variera. Kanske kan vi jämföra med de gamla dygderna: rättrådighet, tapperhet, vishet och måttfullhet – en stilla viskning från antikens Grekland.
Och jag tror inte vi behöver famla i mörker här. Det jag beskriver är inte ännu en huskur, ännu några visdomsord att fästa på kylskåpsdörren. Nej, vi vet alla, att det var på dessa värderingar vår västerländska kultur byggdes.
