Demokratibegreppet är intressant att syna med jämna mellanrum. Vad som anses viktigt i ett demokratiskt samhälle har skiftat under historiens gång. När de moderna demokratierna såg dagens ljus, efter det amerikanska frihetskriget, så var grundlagen eller konstitutionen i fokus. Idag pratar vi inte lika mycket om grundlagar, utan det är de allmänna valen som tagit över symbolvärdet, och speglar den västerländska demokratin som en av dess viktigaste aspekter.
Det finns ett antal organisationer som årligen undersöker tillståndet i världen, och utifrån specifik data skapar diverse demokratikartor, där man kan se vilka länder som är duktiga och vilka länder som är dåliga. Dessa undersökningar liknar ofta varandra, jag har valt Visual Capitalist som källa.
Norden hamnar alltid i topp tillsammans med Kanada, Nya Zeeland, Australien etc. Låt oss kika på vilka kriterier som bör bemötas för att hamna i den demokratiska toppnoteringen:
Fullständiga demokratier kännetecknas av:
- Medborgerliga friheter och grundläggande politiska friheter respekteras.
- Det finns fungerande system för kontroll och balans.
- Det finns begränsade problem i den demokratiska funktionen.
- Medierna är mångsidiga och oberoende.
Att de grundläggande friheterna är respekterade i Sverige kan nog de flesta hålla med om, utom kanske för en specifik invändning. Den ekonomiska friheten i Sverige är låg, eftersom vi betalar så mycket skatt. Räknar man ihop alla kostnader som staten, kommunen, landstingen lägger på medborgarna, då inser man att det inte blir så mycket kvar att spela med. Vi har kommunalskatt, sociala avgifter, moms, mervärdesskatt, bensinskatt, tobaksskatt, spritskatt och mycket mer. Ja, ja, mumlar mången socialist, men vi får ju så mycket tillbaka, det är ju inte illa? Nej, men, det är kanske inte just de tjänsterna som medborgarna önskar? Frihet handlar ju om friheten att välja, och inte att bli ledsagad av en politruk. Märkligt nog så tar de demokratiska modellerna sällan hänsyn till den ekonomiska friheten i ett land.
Att det finns fungerande system för kontroll och balans är tillika också viktigt. Och eftersom Sverige saknar en konstitutionsdomstol och ämbetsmannaansvar så förstår jag inte riktigt hur man får så höga poänger. Konstitutionsdomstolens roll är att undersöka så att riksdagens lagförslag möter grundlagen, den kontrollerar politikerna.
Huruvida det finns begränsade problem i den demokratiska funktionen är svårare att säga, men jag antar att Sverige passerar. Det finns säkert större problem i andra länder.
Däremot, vad gäller de mångsidiga och oberoende medierna finns det all anledning att vara orolig. Om vi inte haft internet så skulle vi enbart lyssna på SVT, DN, SvD etc, och dessa institutioner är allt annat är pluralistiska. De rapporterar ensidigt via ett vänsterliberalt perspektiv, och utmanar sällan den gängse ordningen.
Om vi går vidare, vad utmärker då de bristfälliga demokratierna:
- Valen är rättvisa och fria
- Grundläggande friheter respekteras men kan ha problem
- Det finns problem med hur styrelseskicket fungerar
Jag skulle vilja lägga till problem med kontroll och balans, samt ansvarsfrågor. Det räcker med att titta på Sverige men även EU så inser vi att det här är ett jätteproblem, som sällan tas upp. De grundläggande friheterna respekteras däremot i de flesta länder, även i diktaturer, så länge man inte sätter sig upp mot styret så får man oftast vara ifred. Det är en viktig fråga, men kanske inte lika viktig som många vill göra gällande. Och jag antar att frihetsfrågorna idag ofta handlar om hur man behandlar homosexuella och migranter.
Sen har vi hybridregimerna som kännetecknas av:
- Valfusk eller oegentligheter förekommer regelbundet
- Påtryckningar utövas mot den politiska oppositionen
- Korruptionen är utbredd och rättsstatsprincipen tenderar att vara svag
- Media utsätts för påtryckningar och trakasserier
- Det finns problem med hur styrelseskicket fungerar
Jag misstänker att USA och många s.k bananrepubliker skulle hamna här vid en mer noggrann granskning. Valsfusk och tricksande har ju noterats sedan länge i USA, bland annat hur Lyndon B. Johnson kom till makten på 1960-talet, men den finns även dagsaktuella funderingar kring hur deras valmaskiner och poströstning fungerar etc.
Och slutligen auktoritära regimer:
- Politisk pluralism är obefintlig eller begränsad
- Befolkningen styrs av absoluta monarkier eller diktaturer
- Intrång och missbruk av medborgerliga fri- och rättigheter är vanligt förekommande
- Valen inte är rättvisa eller fria (om de alls äger rum)
- Media är statsägd eller kontrolleras direkt eller indirekt av den styrande regimen
- Rättsväsendet är inte oberoende
- Kritik mot regeringen censureras
Här hamnar Gulfstaterna, kanske även Kina samt länder i Afrika och Mellanöstern. Många skulle nog även lägga till Ryssland utan att tänka sig för, men hur är det fatt med deras pluralism egentligen? Är valen behäftade med fusk? Vet vi med säkerhet? Om vi betraktar saken övergripande, så finns ju alla institutioner på plats för ett demokratiskt system, huruvida det används på rätt sätt är en annan fråga. Och de statskontrollerade medierna finns i fler länder än enbart de diktatoriska, skulle jag vilja påstå.
Om vi försöker oss på en snabb sammanfattning, så tror jag att mycket av de här undersökningarna är anpassade, och baserade på en gängse uppfattning. Vi märker det på rankningen av Sverige, som utifrån de satta kriterierna objektivt sätt borde fått en lägre placering. Medan ett land som Ungern, där de traditionella medierna är långt mer pluralistiska än i Sverige, samt att det finns en fungerande konstitutionsdomstol, egentligen borde ha fått en högre placering. Men Sverige hamnar i topp för att det är Sverige, medan Ungern får lite lägre poäng, ja, för att det är Ungern.
Det som jag tycker är tydligt är att många västländer har mer allvarliga problem än vi låtsas om, medan ett land som Ryssland kanske har färre problem än vi gör gällande; för deras del handlar det om huruvida valen är riggade? Har detta bevisats någon gång, till 100%, eller antar vi att det är så? Vi vet ju att Putin är väldigt populär, särskilt bland medel- och arbetarklass. Han skulle nog få många röster även i ett helt fritt och allmänt val. Varför då rigga det, kan man fråga sig?
Sen har vi de förment demokratiska länderna i Europa, där partierna drar åt samma håll, och den egentliga makten finns i Bryssel, hos en icke-folkvald kommission, som sätter agendan och lagförslagen. Hur många poäng renderar detta egentligen i pluralism och fungerande institutioner, samt kontroll och balans? En rättvis rankning?
Demokratibegreppet under 2000-talet har blivit mer farsartat och propagandistiskt. Vi västerlänningar lyfter upp oss själva, men trycker gärna ner andra, trots att de flesta är närmast lika goda kålsupare. Och lögnerna är dåliga, en vaken 13-åring genomskådar det här. Dessvärre är lögnerna viktiga för vår självbild och självkänsla, till och med krig har ju berättigats utifrån aspekter av demokratispridning, och därför håller vi fast vid dem.
