Ibland har det konstaterats att Gud är död, eller att någon samhällsföreteelse gått hädan, men sällan att politiken dödförklarats. Ty den lever ju och frodas, vi ser allt fler lagar och förordningar som sprutar ut ur parlamentsfabrikerna. Våra folkvalda tillbringar allt mer tid i sina privat-jets. Alltid i luften, på väg mot något toppmöte, där något ytterst viktigt och hemligt ska diskuteras.
Men innehållet då?
Vad handlar alla dessa ändlösa möten om, hur förbättrar man den lille mannens liv, hur hjälper politikerna egentligen oss?
Det är svårare att svara på.
Det är skillnad mellan att regera och förvalta ett samhälle. Allt detta aktiva reformarbete och lagskrivande skulle mycket väl kunna ersättas med ett mer passivt förvaltande. Utan att skapa så många lagar och regleringar, och inte styra skeppet in i stormen. Låt oss ankra i en säker hamn istället.
Därför är politiken död, ty den betyder ingenting längre, allt fler människor ignorerar debatterna och det politiska spelet. Det finns ingenting våra folkvalda kan göra bättre än vi själva. Vi behöver ingen överhet längre, vi är fullt kapabla att välja våra egna vägar. Det är vi medborgare som skapar jobben, det är vi som bygger broarna. Det är vi som bygger, utbildar, svarvar, opererar, paketerar, programmerar och städar. Vem bryr sig om parasiterna som smyger omkring viskar dumheter och lögner i öronen på oss?
