Vid sidan av huvuddrevet mot Juholt och hans märkliga hyresersättningar, har medier, bloggar och sociala medier smådrevat mot den moderata utrikesministern Carl Bildt, som satt i styrelsen för Lundin Petroleum 2000-2006.
Ett företag som haft verksamhet i Sudan, och som anklagats för att ha prospekterat i områden där sudanesiska soldater fördrivit, misshandlat och mördat invånarna. Två svenska journalister har dessutom fängslats i Etiopien medan de arbetat med artiklar om Lundins eventuella skuld.
Carl Bildt skakar av sig det mesta (i en intervju hos t.ex Skavlan), han var inte delaktig, och han satt inte ens i styrelsen då det eventuella brottet skulle ha begåtts etc etc. Dessutom utmålar han Lundin som ett samhällsnyttigt och framgångsrikt företag som verkar i många länder, och prospekterar framgångsrikt i t.ex Norge.
Visst är det märkligt att den här gamla Lundinhistorien dras upp samtidigt som drevet går mot Juholt? Om det nu är sossarnas spin-doktorer som försöker lägga en fet dimridå – eller om det nu är ett sammanträffande vet vi inte.
Är man per definition skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna om man sitter i styrelsen i ett företag som verkar i ett land där oroligheter råder? Är man dessutom skyldig för all framtid, för alla märkligheter som sker i detta land?
Mitt syfte är inte att friskriva Bildt – men det är svårt att säga om oljebolagen påverkade eller framkallade militärens brott mot civilbefolkningen – eller om oljebolagen snarare verkade för den långsiktig stabiliteten och försörjningen i området.
Blodiga inbördeskrig har härjat regionen under flera decennier, Sudan har ofta dömts ut som ett hopplöst fall. I Bildts fall handlar det om en indirekt moralisk skuld, om skuggor som kastar skuggor. En utredning om folkrättsbrott i Sudan har tillsatts, det ska bli intressant att se vad de kommer fram till.
Vår kära utrikesminister lånade ut sitt namn till flera olika bolagsstyrelser under slutet av 90-talet, bland annat ett företag vars VD sedermera blev en framgångsrik gay-porrstjärna i USA, och därefter glassig stjärnmäklare i samma land. Själva bolaget gick förmodligen i kånken, liksom många andra dotcom-företag, trots den illustra styrelsemedlemmen.
Bildt har förmodligen glömt, att döma av hans blogg och twitterflöde så befinner han sig sällan på ett och samma ställe; han är ständigt på väg till något internationellt toppmöte eller något viktigt konvent. Han far runt som om han vore USAs utrikesminister, när han i själva verket är hallänning, svensk och europé. Medium size dog with big dog attitute, är amerikanska diplomaters analys av vår kära Bildt, och det är förmodligen den mest träffsäkra beskrivningen som gjorts.
Bilden i inlägget har valsat runt på Facebook, maillistor etc. Och det är inte jag som gjort den.