Flyktingar betraktas ofta som arbetskraftsinvandrare i debatten. Vi pratar om hur snabbt de kommer ut på arbetsmarknaden och hur snabbt de integrerar sig osv.
Sanningen är den att flyktingar inte alltid har möjlighet att komma ut snabbt på arbetsmarknaden, de kanske är skadade och traumatiserade, och behöver vård, rehabilitering etc. När de är försörja av offentliga medel så ges dessutom färre incitament till att söka arbete.
Och de kanske inte alls önskar integrera sig i samhället, utan väntar på chansen att återvända till sitt land så fort oroligheterna avtar. De vill behålla sin religion och sitt sätt att leva, bo bland landsmän, och lära ut sina traditioner till sina barn. Det är inget konstigt, så skulle förmodligen även Nordbor reagera om vi tvingades lämna våra hemländer på grund av krig och elände.
Sveriges befolkning har ökat med en miljon människor på drygt 10 år. Idag har Sverige över 10 milj invånare, 2007 hade vi ca 9 milj. Trots denna enorma ökning (främst på grund av flyktingtillströmningen) så råder det arbetskraftsbrist inom många sektorer. Samtidigt som arbetslösheten är skriande hög bland flyktingarna. Förmodligen handlar det om att flyktingarna inte har den kompetens som eftersöks av svenska företag.
Om Sverige vill satsa på multikulturalism och samtidigt främja näringslivet så borde man satsa på arbetskraftsinvandring, med god matchning till näringslivets rådande situation. Arbetskraftsinvandrare har större incitament att lära sig språk och kultur, samt bli delaktiga i lokalsamhället, ty det gynnar deras arbete och karriär.
Invandrarnas status skulle höjas, och de skulle ses som en tillgång och inte en belastning. Och i slutänden skulle vår ekonomi också gynnas, och även landet som helhet.
Arbetskraftsinvandring har motarbetats länge i Sverige, framförallt av fackföreningarna och socialdemokraterna. Förmodligen ses arbetskraftsinvandrarna som ett hot mot de inhemska arbetarna. Socialdemokraterna satte stopp för arbetskraftsinvandring 1970. När vi gick med i EU så öppnade vi upp för EU-medborgare, och under Reinfeldts mandatperiod så tilläts även arbetskraftsinvandring från andra delar av världen.
Att Sverige bygger merparten av sin migration på flyktingar är märkligt i ett internationellt perspektiv. Om vi jämför med lyckade invandrarländer som USA, Kanada, Australien etc, så handlar det nästan uteslutande om arbetskraftsinvandring.
Om Sverige vill att migrationen ska fungera så bör man byta fokus, satsa på låg flyktinginvandring i samarbete med UNHCR, samt arbetskraftsinvandring i anpassat till näringsliv, ekonomi och konjunktur.
