Frihandel handlar om avskaffandet av skatt (tullavgift) som betalas vid import eller export av varor över en landgräns. Frihandel blir det när staten inte lägger sig i.
Historiskt sett så var skatt på varor och försäljning ett naturligt sätt för en fogde eller markägare att skaffa intäkter. Skulle en handelsman släppas in genom stadsportarna för att sälja sina varor, då fick han betala en slant till stadens förvaltare. Det var också ett sätt att kontrollera handeln, som långt in på 1800-talet enbart fick bedrivas i städerna. Gårdsförsäljning och handelsbodar kom inte förrän senare, i samband med laissez faire-politikens införande.
Många av dagens frihandelsavtal är långt ifrån så fria som vi tror. Vore de fria skulle man inte behöva några avtal, utan låta folk handla hur de ville, men så är inte fallet. Även om vi köper många varor från exempelvis Kina, så är vår egen försäljning till Kina ganska så begränsad, mycket på grund av regleringar och allmänt krångel. Somliga skulle påstå att västvärldens handelsrelation med Kina är tämligen ensidig, och att vi helt eller delvis blivit lurade.
Att lägga på 25% moms på varor inom landet, att beskatta arbete, sparande och bostadsförsäljningar – det anses av många som något nödvändigt ont. Skatt är priset vi får betala för ett civiliserat samhälle, heter det.
Men skatt på import, ja, det är fult det. Oavsett om vi själva får sälja till det exporterande landet eller ej. Oavsett om vi har en bra deal eller ej. Oavsett om det exporterande landet är en totalitär stat och manipulerar sin valuta och subventionerar sina egna företag.
Tull är inte en magisk skatt med en unik särställning, dess borttagande är inte speciellt på något sätt. Om vi sänker tullavgifterna så främjar vi import, på samma sätt som vi främjar arbete när vi sänker inkomstskatten, eller främjar företagande när vi sänker bolagsskatten. All form av skatt är grus i maskineriet, när skatten tas bort så rullar kuggarna snabbare.
Det kan till och med vara så att låga tullar och s.k frihandel invaggar oss i en falsk trygghet, att tror vi lever i en friare värld än vad vi egentligen gör. När vi möts ett totalt skattetryck på ca 50% då inser vi att det finns långt fler skatter än avgiften på importvaror.
Kanske ska vi sansa oss lite, och släppa det överdrivna fokuset på frihandel. Och istället kämpa för att alla skatter ska vara så låga som möjligt, och att vi ska få sälja våra varor till så många länder som möjligt, med avtal som gynnar bägge parter.
