Under de senaste åren har vi hemsökts av åtta globala cykliska mediala massrörelser. Jag refererar till David Strömbergs utmärkta tes och artikel, med några tillägg och mindre modifieringar.
Massrörelserna är ofta cykliska, och pågår i 6-24 månader, sedan följer en ny cykel. De har ett globalt genomslag. Samhället påverkas även bortom medierna, genom politiska beslut, demonstrationer, rättsliga efterspel etc. De ges stort utrymme i traditionella och sociala medier under tiden cykeln pågår. Det finns ofta en person (eller några få personer) i centrum av cykelns berättelse som antingen kan vara goda eller onda. Det bildas folkrörelser som får folk att engagera sig både online och offline. Det finns en tydlig riktning, det är lätt att uppfatta om man ska vara för eller emot genom att ta del av mediebilden kring fenomenet. Folkrörelserna som bildas följer också denna riktning. Och det finns en underliggande berättelse ur vilket varje cykel uppstår.
Refugees welcome / migrantkrisen (2015)
Migrantkrisen tog fart när en död flyktingpojke spolades upp på en strand i Turkiet, vilket väckte svallvågor i sociala medier, och nu skulle alla migranter välkomnas i alla länder. Öppna gränser var ett modeord.
Donald Trump (2016)
Trumpnojan handlade om den fordom framgångsrike och populäre fastighetsmagnaten Donald Trump, som utmålades som ondskan personifierad efter att han kandiderade till president och vann.
Metoo (2017)
Metoo började med skådespelerskan Alyssa Milano, som bad alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden #metoo, för att uppmärksamma omfattningen av sexuella trakasserier mot kvinnor. Tyvärr gick det inflation i det hela, och snart räckte det med en hand på låret eller en blick för att utmynna i #metoo, vilket ju är ett hån mot alla de kvinnor som blivit utsatta för verkligt våld. Och ett illvilligt vapen mot alla män som inte gjort något.
Greta Thunberg (2019)
Den då 16-årige Greta Thunberg tog världen med storm, och skapade religiös hysteri kring den s.k klimatfrågan.
Pandemin / Fauci / Tegnell (2020)
Reaktionerna på virusutbrottet var extremt överdrivna, och tvingade folk till isolering och påbjöd massvaccinering med preparat som inte genomgått sedvanlig kontroll och utvärdering.
Black lives matter / George Floyd (2020)
BLM-rörelsen handlade om upplopp, skadegörelse, stölder och våld efter att den svarte narkomanen och brottslingen George Floyd bragts om livet av en vit polisman. Stryp polisens budget, var en slogan som togs på allra största allvar. Många välkända företag stöttade BLM med stora summor.
Ukraina / Zelenskyj /Putin (2022)
Emedan Ukrainakrisen utspelade sig i landet, som först beskrivits som ett korrupt skithål med åtta år av terrorbombning av Donbass bakom sig, och därefter lyftes upp till skyarna. Och skådespelarpresidenten Zelenskyj tog nådigt emot statsbesök från både den moderna adeln (artister) samt riktiga politiker. Putin var förstås lika dålig, men det ursäktade egentligen inte det hysteriska flaggviftandet eller den globala militära inblandningen i en begränsad lokal konflikt, som förmodligen skulle kunna ha löst via förhandlingar.
Massrörelserna bygger på flockens mentala rus. Saker och ting vänds upp och ner. De utmanar våra sinnen och ibland förnuftet. Ofta urartar det, eller förvandlas till något dåligt. När hysterin väl är över vill man inte reflektera över saken, utan gå vidare till nästa fenomen. Det kan också bli helt fel, som när exempelvis politikern Sara Skyttedal anklagar någon för #metoo 2023. Men den cykeln är över, och hon riskerar istället själv att hamna i dålig dager. Timingen är viktig.
Trans (2023)
Låt oss då koncentrera oss på den nya rörelsen som fokuserar på transsexuella. Berättelsen börjar med tanken om att vara ”född i fel kropp”, ofta handlar det om en man som egentligen upplever sig själv som kvinna, och den kamp som därefter följer för att kunna genomföra könsförvandlingen.
De transsexuella får ett ojämförbart stort genomslag i medierna, och det skapas allehanda diskussioner kring frågan. Det kan handla om transsexuellas rättigheter, samt transor som ska läsa sagor för barn i kommunala bibliotek, eller möjligheten för minderåriga att genomföra könskorrigerande operationer. Och inom sportens värld har vi män som genomgått könsoperation och tävlar mot kvinnor. Vi ser också transsexuella som genomför s.k skolskjutningar i USA, utan att den mentala hälsoaspekten diskuteras nämnvärt.
En av centralfigurerna i rörelsen är Dylan Mulvaney , en 27-årig man som spelar en 11-årig flicka. Han härmar det kvinnliga pubertala stadiet med både kläder, mimik och kroppsspråk. Och han har bl.a anlitats för att göra reklam för det globala ölvarumärket Budwesier.
Skillnaden mot de andra massrörelserna är att denna kanske inte är lika omfattande eller påträngande. Däremot så diskuteras saken intensivt i sociala och traditionella medier, och det är lätt att veta om man ska vara för eller emot. Och det kommer sig ofta av de tidigare massrörelserna, de som var för BLM är också för trans osv. Även försiktiga uttalanden, om att man inte bör utföra könskorrigerande operationer innan 18-års ålder, både av juridiska, mentala och utvecklingsmässiga skäl, kan rendera stort hat från den initierade mobben. Vilket bl.a Harry Potter-författarinnan J K Rowling och några andra råkat ut för. På så sätt är den här rörelsen eventuellt den mest extrema, och mest mentalt utmanande, även om den inte är lika omfattande som de andra, och kanske inte påverkar den fysiska världen i lika stor utsträckning. Å andra sidan har den eventuellt inte nått sin kulmen än. Eller kan det vara så att massrörelsefenomenet håller på att klinga av?
