Systemkritik eller kulturkritik?


Systemkritik eller kulturkritik? 1

För någon vecka sedan intervjuade Fox-news stjärnreporter Tucker Carlson den berömde högerfilosofen Curtis Yarvin, alias Mencius Moldbug. Det var ett både långt och intressant samtal, som förmodligen inte hade kunnat sändas i någon annan mainstream-TV-kanal. Yarvin är ”canclad” av vänsteretablissemanget, förmodligen för att han kritiserat vårt västerländska demokratiska system, samt varit frispråkig kring degenererade akademier och myndighetsmissbruk osv.

I grund och botten är han en systemkritiker. Yarvin ser hellre ett samhälle som enas kring en ledargestalt, likt en samhällelig entreprenör, som leder samhället skickligt och effektivt som ett företag. Filosofen Hans-Hermann Hoppe delar helt eller delvis denna inställning, och många nämner ofta de bägge tänkarna i samma andetag.

Jag har kritiserat dem för att negligera vårt västerländska historiska arv med riksdagar, rådsmöten, tingsmöten osv. Viktiga frågor har ofta dryftats i grupper, mer sällan har en enda person haft makten, likt en enväldig härskare. Kanske är enväldet framförallt ett arv från österlandets gudakejsare, traditionen har kommit till oss via greker och romare, och något som egentligen inte passar det europeiska kynnet?

Något vi däremot bör förlika oss med är att en enväldig härskare kan behandla sitt folk väl och försvara deras rättigheter. På samma sätt som demokratiskt valda politiker kan behandla folket illa och hela tiden begränsa dem, samt ta ifrån dem självklara rättigheter. Skillnaden mellan envälde och demokrati är inte nödvändigtvis innehållet, utan systemet i sig självt. Det demokratiska systemet anses vara det bästa för att skapa ett gott innehåll. Men det fungerar inte alltid, alltmer sällan om man ska vara ärlig.

Utifrån en filosofisk ståndpunkt så förstår man alltför väl Hoppe och Yarvins kritik mot dagens s.k demokrati, som läcker makt till akademier, institutioner, handläggare, byråkrater och klienter. Till slut kan inget påverka den enorma dinosaurien, som består av myriader av olika särintressen vars enda gemensamma mål är kräva mer skattepengar.

Yarvin menar att det inte finns någon egentlig konspiration; dinosaurien är ett enormt grupparbete i syfte att söka makt, och kräva medel för att fullfölja uppdraget. Det kan ske i förtäckta ordalag, som att man vill skapa en bättre värld, rädda klimatet, bota de sjuka osv osv. Alla dessa världsförbättrare skriker egentligen efter makt.

Folket inne i systemet vet vilket språk och spelregler som gäller, den som inte anpassar sig snabbt blir lämnad utanför. Och dinosaurien kan växa nästan hur länge som helst, det finns ingen specifik vändpunkt, eller sönderfallsreglage; det kommer bara att bli värre.

De flesta människor tolererar det stora monstret, som hela tiden inskränker deras rättigheter, för att de är ointresserade, oengagerade eller missledda av skolan, media osv. Den som ställer sig upp och kritiserar systemet riskerar att bli canclad, precis som Yarvin, det finns ingen enkel utväg.

Fast ibland undrar jag om det är systemet det är fel på? Skulle vi bli gladare av om Joe Biden blev USAs enväldige entreprenör och kunde styra skutan hur han ville? Eller varför inte en aristokrati bestående av Zuckerberg, Gates, Bezos, Trump osv. Men, nej, nej, det är ju inte sådana personers som ska ta över, förstås. Utan smarta nya och driftiga typer.

Ja, men då är det ju egentligen inte systemet vi kritiserar – utan innehållet. Om vi hade haft vettiga människor på plats, då skulle ju dagens förfelade system inte uppstått. Med vettiga människor vid rodret så skulle vi inte behöva ändra något.

Kanske föder ett ohälsosamt politiskt klimat dåliga makthavare? Nåja, systemet har ju inte alltid varit uselt, det förefaller som att förfallet accelererat under senare år.

Förmodligen är det kulturen det är fel på. Kanske spelar det mindre roll exakt hur presidenten väljs, och hur många som sitter i parlamentet, exakt hur författningsdomstolen fungerar och huruvida byråkrater ska bestämma vem eller vilka som får bygglov osv. Om alla dessa människor hade varit kloka och rättrådiga så hade vi inte haft några problem, men så är det inte. Systemet är ruttet för att kulturen är rutten. Allt är egentligen blott en spegling av vår kultur.


Följ oss
Sammanfattning av veckans artiklar till din inbox varje måndag