Vi ser idag olika frihetsrörelser runt om i världen, där den i Skottland kanske är den mest kända, följt av Baskien, Katalonien, Norditalien och många fler. Detta är förmodligen en motreaktion mot århundraden av unionstänkande och en ständigt närvarande övermakt, som dessutom vanligen befinner sig långt borta, och ofta har en dålig känsla för vad den specifika regionen egentligen behöver.
Vi kan dels prata om total frigörelse från moderlandet, och dels olika former av lösare samarbeten. Jag kommer i den här texten mest att prata om konfederationer.
Man kan säga att Sverige är en union av olika landskap, där centralmakten utgörs av Svealand. Vissa av landskapen har erövrats från andra länder eller folk, som Skåneland, Värmland, Sapmi(Lappland). Övriga län har integrerats tidigare under historiens lopp, tillsammans utgör den här politiska unionen staten Sverige.
Det finns en del lokal maktstruktur kvar i form av kommunstyrelser och landsting, men den verkliga makten utgår ifrån Stockholm, som är landets huvudstad och politiska centrum. Landsbygden är på många håll påfallande avfolkad, urlakad och/eller maktlös.
Om vi istället organiserade Sverige som en konfederation, så skulle en del intressanta förändringar slå igenom. En konfederation är en samverkan mellan oberoende stater. De kan lämna samarbetet, de kan stifta egna lagar, allt bygger på frivilliga överenskommelser. Här kommer också de lokala landstingen att få status som parlament, med beslutande makt, och makten över vardagen hamnar närmare folket.
Det finns också en del ekonomisk vinning i dylika uppdelningar. Norrlänningarna skulle t.ex kunna behålla mycket mer av sin vinst från gruvor och andra naturtillgångar. Medan andra län initialt kanske skulle bli fattigare, men på så sätt tvingas lösa sina strukturella problem, exempelvis Skåne. Starka lokala centra skulle uppstå med viktiga regionshuvudstäder, och allt behövde inte kretsa kring den gamla huvudstaden.
Konfederationer eller federationer är ofta lyckade politiska projekt, vi kan räkna upp exempel som kantonerna i Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland, Amerikas förenade stater etc. Nu har regionerna i dessa länder inte absolut makt, centralmakten har ofta en del att säga till om, men länderna i fråga utgör exempel på hur man kan organisera sig på en mer regional och demokratisk grund.
Hur skulle en svensk konfederation se ut?
Jag har skissat på en karta med dels historiska indelningar, och dels olika etniska gränser, där en del län förmodligen skulle välja att ingå samarbeten med andra län utanför Sverige, exempelvis Skåne, Värmland, medan Sapmi skulle samarbeta med andra samiska nationer i norr. Vi kan givetvis också tänka oss ett Stornorrland och Storgötaland. Eller ännu mindre uppdelningar, lite beroende på hur befolkningen i de olika länen vill samarbeta med sina grannar. Secession eller uppdelning bör inte motarbetas.
Historiens ständiga ihopgående av olika regioner handlar i mångt och mycket om krig och säkerhet. Större stater kunde samla ihop större arméer och därigenom skapa ett bättre skydd mot främmande erövrarmakter. Även idag skulle dylika samarbeten eventuellt behövas just av militära, säkerhetsmässiga och utrikespolitiska skäl, men dessa samarbeten skulle kunna ske på lösare grund, i form av en konfederation.
Och jag tror att konfederationstanken kan vara en räddning för våra vacklande västerländska demokratier, där allmänhetens intresse och engagemang avtar, medan politikerförakt och populism ökar.
Kanske ska folket helt enkelt vara med och bestämma själva över sitt grannskap och närområde, vilket ju är demokratins grundpelare.