Vart fjärde år har vi val i Sverige, då lägger vi lappar i kuvert och lämnar över dem till valförättarna, som samlar rösterna, räknar och rapporterar vidare. När alla röster är räknade vet vi vilka politiska partier som vunnit, och vilka personer som kommer att sitta i riksdagen, stifta lagar och utse landets regering.
Vilka namns som finns på lapparna är däremot en annan femma. Partierna har inga interna val om vem som ska bli partiledare eller vilka som ska vara valbara. Nej, personerna nomineras ofta av en valberedning. Förfarandet är vanligt i småskaliga sammanhang t.ex när man väljer styrelse till en bostadsrättsförening eller till en idrottsklubb.
Systemet är som upplagt för fusk och taskspeleri. Det gäller att hålla en neutral fasad för att bli nominerad, den som sticker ut för mycket blir ofta negligerad. Man kan också blockera obekväma personer genom att föreslå neutrala ofarliga medlemmar. Vi ser ett smakprov på denna cirkus hos socialdemokraterna just nu, inför kongressen och valet av ny ordförande.
Varför inte anordna regelrätta val inom partierna istället? De som känner sig kallade träder fram, berättar om sina visioner, och därefter får medlemmarna rösta fram både partiledare och de som ska stå på valbar plats på röstsedlarna. Sedan är det folkets tur att vart fjärde år ta ställning till vilka av dessa som ska gå vidare till riksdag och regering.
I en demokrati borde alla politiska val vara demokratiska. Och inte blott en angelägenhet för den innersta kretsen i den politiska aristokratin.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokraterna, sossarna, kongressen, partiordförande
