Man ska inte skryta och slå sig för bröstet, men jag skrev redan i somras om att Sverige förmodligen skulle införa gränskontroller el dyl, för få stopp på strömmen av migranter från Mellanöstern. Och när detta var gjort var jag också ganska säker på att många av de som redan anlänt skulle utvisas.
Det finns helt enkelt varken pengar eller plats, och när politikerna till slut tvingas skära i välfärden riskerar hela det skattefinansierade folkhemsprojektet att skaka i grundvalarna.
Sommarens signaler från Ungern och Grekland var tydliga, de hade tappat kontrollen för länge sedan. Ungern byggde snabbt sin kritiserade gränsbarriär, och man fick kontroll på situationen. I Grekland har man fortfarande ingen kontroll, det anländer migranter varje dag i små gummibåtar. Ibland ser man spädbarn ombord. Och vintervädret i den grekiska övärlden är inte att leka med.
Migranterna kommer via Turkiet till ön Lesbos som ligger nära. Man pratar ofta om att de inte har något annat val än att sätta sig i en överfull gummibåt. De kommer ju från det krigshärjade och sönderbombade Syrien.
Det är en sanning med modifikation. Notera att de kommer från Turkiet – och inte direkt från Syrien – och i Turkiet råder det inget krig vad jag vet. Och kriget involverar inte ens hela Syrien, utan blott delar av landet.
Genom att ta sig vidare från Turkiet (där det inte är krig) via en livsfarlig resa över Medelhavet, till Grekland och vidare till Tyskland och Sverige – så tror man sig öka chanserna för ett bättre liv. Åtminstone är det vad flyktingsmugglarna lovat dem.
Det döljer sig en lukrativ affärsrörelse bakom flyktingkrisen. Bergen av flytvästar som ligger utmed Lesbos stränder vittnar om en del av kommersen. Migranterna betalar en diger slant för att smugglas in i EU, det kan handla om 80 till 3000 euro, lite beroende på hur omfattande resan är.
Vi betraktar dem som stackars flyktingar, och givetvis döljer det sig en hel del trasiga levnadsöden bakom alla dessa ansikten. Men många är lyckosökare, och några är brottslingar, eller t.o.m terrorister. Vi behöver inte vara naiva.
FN har sedan länge utarbetat ett system för att välja ut riktiga flyktingar genom organet UNHCR. Här försöker man ge hjälp till de verkligt behövande. I Sverige kallar man dem kvotflyktingar – när de i själva verket är de enda riktiga flyktingarna enligt FN. Och det är ju FN som skapat det moderna flyktingbegreppet, därför borde vi använda deras språkbruk.
Förra året tog Sverige emot 1900 flyktingar enligt FN (!) och ca 165 000 migranter. Kanske är det inte så konstigt att uppemot 80 000 ska utvisas nu.
Jag röstar för att den svenska flyktingpolitiken ska koncentrera sig på att hjälpa de verkliga flyktingarna (enl. FN). Att luckra upp flyktingbegreppet är ett hån både mot de riktiga flyktingarna och FN:s långsiktiga arbete med flyktingfrågan. Och öppna gränserna för arbetskraftsinvandrare, låt de som kan försörja sig berika landet på riktigt genom arbete och bidrag till välfärden.
