Det sker i dagsläget stora omvälvningar i medielandskapet, både vad gäller teknik, men även innehåll. Biograferna går dåligt, och hoppas att Harry Potter ska rädda ett annars skralt år. Dokusåporna verkar sakta men säkert tas bort från tv-tablåerna. De kommer givetvis inte att försvinna helt, men blir förmodligen reducerade till en helt vanlig genre, som t ex soffprogram och frågesporter. Kanalerna satsar mer på dyra dramaproduktioner som t ex Lost eller nya påkostade serien Rome. Folk köper färre cd-skivor, men laddar gärna ner från Internet, detsamma gäller filmer, tv-serier och datorprogram.
Samtidigt vet vi att många föredrar legala alternativ. Apples iTunes är ett bra exempel på detta, där vi snabbt och enkelt kan ladda ner musik till hyffsade priser.
Internet är vinnaren, vi spenderar allt mer tid online, och mindre tid framför tv:n eller med tidningen. Men Internet är ingen egen värld, allt som finns offline finns även online, nyheter, väder, sport, underhållning. Det handlar framförallt om ett teknikskifte. Och vi befinner oss mitt i det.
Om biograferna hade varit snabbare med att implementera digitala lösningar, haft snabbare premiärer och lägre priser så hade förmodligen salongerna varit välfyllda. Många ställer sig också frågande inför musikindustrins aversion mot digitaliseringen. Det har länge saknats legala former för nerladdning i kombination med överkomliga priser.
Nästa bransch som förs till stupstocken är telekomindustrin. Skype erbjuder annars dyra tjänster gratis, eller till starkt reducerade priser. IP-telefonin växer lavinartat. Vad ska dinosaurier som Telia hitta på när folk börjar säga upp dyra fasta abonnemang?
Vad händer när din tv, dator, musikanläggning och telefon blir ett?
Den frågan ställer sig många storbolag. Företagens problem är långsamma strukturer och eftersläpning. För det har redan hänt.
