Efter det kalla kriget – då världen var uppdelad i två läger – har det skett en maktuppdelning mellan olika kulturer eller civilisationer. Vi pratar inte längre om den fria världen och sovjetkommunismen, det finns fler olika maktcentra som har blivit allt mer tydliga. Samuel Huntington beskriver det här noggrant i sin bok, Clash of civilisations, och min karta är inspirerad av hans tankar.
Vi kan se att den västerländska civilisationen är uppdelad i tre olika delar. Dels den traditionella europeiska och nordamerikanska, och dels den sydamerikanska och ortodoxa. Skiljelinjerna är inte helt klara, men man kan tydligt definiera en sydamerikansk kultur och en ortodox, vilka ibland närmar sig den klassiskt västerländska och ibland avlägsnar sig. Idag ser vi t.ex att Ryssland under Putin fjärmar sig från väst, och söker sig en egen ortodox identitet.
Vi har också gränser mellan de skilda kulturerna, randområden, där vi kan förvänta oss konflikter oftare än på andra ställen. Ukraina är ett sådant område, liksom Tibet, Mexiko, och gränsen mellan Nord- och Centralafrika. Gränsen mellan Pakistan och Indien är också ett dylikt område, Israel, Cypern, samt Rysslands övriga gränser mot muslimska områden.
Ett intressant land på kartan är Japan som både räknas som en civilisation och ett land. Iran är också iögonfallande, ty det är också en egen civilisation inom den muslimska. Iran (Persien) var en stormakt långt innan islam uppstod, och invånarna har behållit sitt språk och delvis sin särart. Turkiet har också en kulturell särart, och är en stormakt inom islam, men var inte inflytelserikt innan islams spridning. Gissningsvis kommer de här tre länderna, Japan, Iran och Turkiet att utveckla sina respektive identiteter och spela en större roll i världspolitiken.
Kina är också en stormakt, och har decennier av tillväxt bakom sig. Men nu förväntar vi oss möjligen splittring, då regionala oroligheter förekommer, ekonomin stagnerar, och centralmakten brottas med att skapa lugn och ordning.
De rikaste och mest framgångsrika kulturerna är framförallt den västerländska och den japanska, med den kinesiska och hinduiska på frammarsch. I takt med att Kinas framgångssaga mattas av kommer västvärlden förmodligen att behålla allt fler industrier på hemmaplan, vilket ändrar de ekonomiska spelreglerna på längre sikt. Japan spås en roll som ekonomisk och militär stormakt i Stillahavsregionen. Indien kan också på sikt att bli en stormakt. En intressant utveckling sker också på många håll i Afrika, men regionala konflikter, korruption, maktmissbruk kan utgöra hinder.
I Västeuropa kommer vi på kort sikt förmodligen att se stagnation pga eurokrisen, migrationsproblem mm. De forna centraleuropeiska länderna som var en del av östblocket (Polen, Tjeckien, Ungern) visar däremot bättre tillväxt. Det är välorganiserade länder med västeuropeisk kultur, och kommer med all sannolikhet att skaffa sig större politisk och ekonomisk makt.
Paradigmskiften kan ske beroende på Rysslands vägval. Om landet blir västvänligt och interagerar med väst sker en helt annan utveckling än om de söker sig en egen väg. Utvecklingen i USA är också avgörande, framförallt hur de kommer att intervenera i konflikter i framtiden, samt relationen med Ryssland och Kina. Vi har också konflikten inom islam, där olika trosriktningar och maktkamp söndrar regionen och bidrar till flyktingströmmar.
