Hur mäter vi klimatet?


Hur mäter vi klimatet? 1För att överhuvudtaget förstå klimatet så bör vi först betrakta vår egen geologiska tidsålder, holocen, som är en interglacial, dvs en värmeperiod i en större istid. Under istidens kallaste fas ligger Nordeuropa och Storbritannien under is samt även glaciärer över Alperna.

Vår värmeperiod har pågått i över 10,000 år, vilket ungefär är den tid som de brukar vara. Med andra ord så är värmeperioden snart slut. Snart är givetvis ett relativt begrepp vad gäller geologi och klimat, det kan ta 500-1000 år innan vi märker några större skillnader. Det kan gå snabbare också, det är svårt att veta exakt.

Att det kommer att bli kallare är förmodligen oundvikligt. Interglacialerna styrs av avståndet till solen, jordaxelns lutning etc, vilket utgör den största inverkan på vårt klimat. Solen och dess värme styr det mesta.

Historiskt klimat analyseras med hjälp av årsringar i träd, borrkärnor i glaciärerna i Arktis, lämningar av växter i sediment etc. Den moderna termometern uppfanns i slutet av 1700-talet och började användas flitigt i mitten av 1800-talet. Satellitmätningar av temperaturen introducerades 1979. Allt detta har gett oss en bra bild av hur jordens klimat utvecklats, samt gradvis bättre precision.

Fast hur mäter vi jordens genomsnittliga temperatur? Vår planet är stor, och delvis täckt av hav. Vi bör placera ut mätstationer med stor regelbundenhet över hela jordytan. Eller ska vi mäta uppe i atmosfären via satelliter? Om vi bestämmer oss för att mäta nere vid ytan – det är ju trots allt där vi bor – så inser vi ju att det finns extremt många felkällor. Om medeltemperaturen ska kunna mätas och jämföras under årens lopp, så måste mätpunkterna vara exakt lika, från år till år, de får inte flyttas hit och dit. Annars blir mätresultatet korrupt och felaktigt.

Problemet är att vår civilisation ägnat sig åt korrekta temperaturmätningar under en alltför kort tid. Och att mäta jordens medeltemperatur är ännu svårare. Kanske har vi bra data från blott 100 år tillbaka i tiden, knappt ens det, beroende på vilka krav vi har på noggrannhet.

Så, hur räknar vi ut klimatets förändringar med 50-100 års mätdata? Ja, det är förmodligen en alltför kort tid för att göra några större analyser. Det vi mäter är mestadels väderförändringar och inte det långsiktiga klimatet. Därtill har vi inte tillräckligt med underlag. Felkällorna är dessutom omfattande, särskilt när man jämför gamla och nya data, utifrån olika mätmetoder, från olika platser.

Vi kan konstatera att sällan har så många byggt så omfattande teorier på så lösa grunder.


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.