Har Volvo och Saab någon framtid?


Biltillverkaren Saab har aldrig gått med vinst, först var det flygverksamheten som tog förlusterna, sedan Scania/Investor och därefter GM. Vem står näst på tur? Eller kommer Saab att läggas ned?

Saab är en liten biltillverkare med ett begränsat och något föråldrat modellprogram. Ledordet är innovation, man vill tillverka avancerade bilar inspirerade av flygteknik. Deras slogan är move your mind.

Om de högtflygande idéerna syns på slutresultatet kan i och för sig diskuteras. Är det en fågel eller en ombyggd Opel, skanderar mobbingkören? De självklara konkurrenterna inom samma nisch borde vara Subaru, Audi och Citroen, vilka är kända för innovativa lösningar och teknikfokus.

Med allt detta i bakhuvudet kan man fråga sig varför Saab inte har fyrhjulsdrift, vassare motorer, intressantare karosser, och en riktig sportmodell? Om nu teknik och innovation är huvudspåret? Det handlar givetvis om pengar, det kostar att ligga i framkant, och Saab har inte sådana resurser, vilket på sätt och vis äventyrar hela varumärket.

Saab har inte råd med sin egen produkt; och de tillverkar numera en ganska medioker bil, på en marknad där konkurrensen är stenhård. De är knappast ensamma om sina ambitioner, där andra varumärken som t.ex Renault, Peugeot, Fiat knaprar in allt mer, eller kanske t.o.m kört om det svenska underverket.

Hur ser det ur för Volvo då? Den gamla plåtlådan från Götet har förvandlats till en premiumbil, eller så nära premium man kan komma utan att korsa gränsen. Volvo har alltid fokuserat på säkerhet, ett genidrag förr i tiden då bilar saknade säkerhetsbälten och annan livräddande teknik. Deras slogan är for life.

De flesta bilar är numera säkra, och Volvos position som den säkra bilen är hotad. Vad göra? Slänga in några airbags till? Det finns en gräns för hur säker en bil kan bli, utan att bli ohanterlig, och denna gräns ligger förmodligen inom räckhåll. Men visst, man kan alltid fila på detaljerna, men stora tekniska landvinningar som t.ex trepunktsbältet lär lysa med sin frånvaro.

Jag tror att Volvo är för dyr i förhållande till vad man får, populärast är bilen på begagnat-marknaden. Varumärket saknar BMW:s lyster och Audis tekniska briljans, eller Mercedes självklara auktoritet. Volvo är dömt att ligga i vågskvalpet mellan vanliga bilar och lite bättre bilar. En Ford i fåraskinn? Volvo skulle behöva lite fler unika värden och bättre kvalitet, och gudarna ska veta att det inte är lätt att förflytta ett varumärke när produkten inte riktigt hänger med.

Med detta vill jag inte säga att Volvo är en dålig bil – absolut inte – det är snarare så att alla andra bilar också är bra. Konkurrensen är hård och köparna blir allt färre, med tidigare skenande bensinpriser, hög bensinskatt, biltullar, igenproppade vägar, dyra parkeringsplatser och klimatpropaganda är det väl snart ingen som vill åka plåtlåda.

Och då kommer vi osökt in på området miljö och miljöbilar, och här ligger varken Volvo eller Saab i framkant. Och det är ett stort problem i en värld där halva befolkningen tror att jorden kommer att brinna upp om två år. Volvo var ledande i början av 90-talet med sin hybrid-prototyp ECC, som tyvärr inte kom i serieproduktion. Istället satsade man på stora och törstiga SUV:ar precis som alla andra bilfabrikörer, dessa bilar som i dagsläget fyller bilhandlarnas hallar och reas ut.

Volvo och Saab är exempel på företag där innovatören/entreprenören lämnat verkstan, de har ingen Kamprad, Gates eller Jobs. Ibland får man för sig att det handlar om förvaltning istället för innovation. Skillnaden mellan en 100 år gammal T-Ford och dagens bilar är inte så stor, de bygger på precis samma principer, med plåtkaross och förbränningsmotor. Skillnaden är alla förbättringar och förfiningar, men inga radikala nya landvinningar.

Kan Volvo och Saab räddas? Volvo tror jag kommer att köpas upp av en rysk eller asiatisk aktör som vill komma in på den västliga marknaden. Saab känns mer osäkert, här krävs en stor portion filantropi, fantasi, och givetvis mycket pengar. Ett företag som aldrig gått med vinst, och alltid varit del av något annat, kan svårligen räddas på en fri marknad. Möjligen kan staten skydda bolaget i några år till, och då blir det vi skattebetalare som står stå för fiolerna. Frågan är om det är politiskt försvarbart?

Men å andra sidan, ingenting är omöjligt, se på Harley Davidson och Porsche som båda var på dekis ett tag, men numera utgör creme de la creme i motorvärlden. Det handlar givetvis om pengar, men lika mycket om vilja. Och jag har länge undrat vad de två svensk-amerikanska biltillverkarna egentligen vill?

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, bilar, bil, bilindustrin, Volvo, Saab, krisen, finanskrisen


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.