Medborgarskap
Medborgarskap bygger på folkgemenskap – en känsla av samhörighet med gemensam historia, arv och identitet – men innebär också ett juridiskt band till ett land, med rättigheter och skyldigheter.
Trots att begreppet ibland förringas har det fortfarande ett stort värde. De allra flesta får sitt medborgarskap vid födseln, men när någon aktivt söker nytt medborgarskap bör vi fråga oss varför: är det av säkerhetsskäl, ekonomiska skäl eller genuin vilja att bidra?
Medborgarskap bör delas ut med eftertanke, som ett erkännande till dem som på allvar engagerar sig i sitt nya samhälle. Det är ett värdefullt band – och bör behandlas därefter.
Särart
Att värna sin egen särart är inte något som ska utsättas för onödig kritik. Det är sunt att värna sig själv, sin familj, sitt folk och sin kultur. Det är dessutom en rättighet som gäller alla folk, även ursprungsbefolkningen i ett land.
Skatt
Syftet med skattesystemet är att pengarna ska gå tillbaka till skattebetalarna, det är en institution som bygger på tillit och ömsesidigt inbetalande. Tanken är inte att vi ska försörja utomstående, även om det kanske är en vacker idé, syftet är att stötta varandra i en given grupp, där alla medlemmar solidariskt bidrar. Om vi bryter mot idén om självbeskattning så kommer tilltron till systemet att urholkas och slutligen lösas upp.
Yttrandefrihet
Det må vara dumt att uttala sig förnedrande om individer eller grupper, säga att man tycker illa om dem, eller till och med hatar dem. Men det är inte straffbart. Att stjäla ifrån, tvinga eller mörda individer eller grupper är däremot brottsligt. Och det har varit ett brott sedan urminnes tider.
Människosyn
Vi är förvisso lika inför lagen, myndigheter och institutioner. Vi har rätt att behandlas likvärdigt av domstolar, poliser och av myndighetspersoner. Men på ett mänskligt plan är alla inte lika. Alla är olika.
Tanken om ”allas lika värde” bottnar i förvirring. Visst kan man prata om ett distinkt människovärde på ett filosofiskt plan, men det betyder ingenting i praktiken. Ingen värderar en uteliggare lika högt som sin mor. Om alla vore lika skulle inte kärlek kunna uppstå, eller tillit och vänskap. Vi värderar folk olika, vi gillar vissa och vi ogillar andra. Det är djupt mänskligt, och det är något som kommer att förbli oavsett teknisk utveckling eller politiska trender.
Att visa artighet och respekt för främlingar är tillika en mänsklig egenskap. Främlingen kanske bär på nyheter från andra platser, hon har kanske varor att sälja, eller förmedlar nya seder och bruk? Nyfikenhet är en mänsklig egenskap, och har bidragit till mänsklighetens överlevnad under historiens gång.
Misstänksamhet är en likvärdig egenskap som också bidragit till vår överlevnad. Vi behöver inte acceptera främlingens idéer, varor eller kultur. Artighet och medgörlighet är två skilda ting. Vi är artiga så länge mottagaren också är artig, vi är vänliga så länge vänlighet visas oss. Inget annat krävs, inget annat är vi skyldiga.
Överdriven artighet och vänlighet är svaghetstecken som kommer att utnyttjas. Överdriven misstänksamhet och fientlighet är tillika fel, och kan leda till en torftigare tillvaro. Vi bör vara måttfulla med våra känslor, och slösa dem på individer som visar oss samma aktning.
Sammanfattning
De fem punkterna jag räknar upp är självklara. De må utsättas för kritik och granskning, men de bottnar i vår historia och mänskliga natur. Att ändra i dylika fundamentala ting skapar dissonans. Att exempelvis kräva oskäliga skatter, samt använda dem för utomståendes räkning, eller att släppa in individer i gemenskapen som inte bidrar, eller till och med förstör. Att kräva att folk pratar på ett visst sätt, och inte tillåts diskutera vissa saker, eller att de ska gilla folk de inte hyser känslor för. Skälen därtill må vara välvilliga eller kantade av djuplodade ideologiska ställningstaganden, men resultatet är och förblir tyranni.
