Ettårsjubileum


Den 4 juli 2005 startade jag min blogg, först under namnet Wisserbesser, några månader senare under mitt riktiga namn. Jag är måhända mest nöjd med de första artiklarna, som skrevs innan jag började titta alltför mycket på andra bloggare och lät mig påverkas av den så kallade bloggosfären. Det är lätt att haka på diverse trender och aktuella teman. Antalet besökare ökar markant när man deltar i infekterade debatter, som t ex den om Muhammedkarikatyrerna. Och självklart vill alla skribenter ha många läsare! Min avsikt är försöka hitta en god blandning mellan djupare betraktelser och vardagstankar.

Eftersom valet närmar sig med stormsteg har det blivit en hel del kritiska inlägg om regeringspartiet. Ni som läser den här bloggen har förmodligen insett att jag inte är socialdemokrat, åtminstone inte på det sätt som denna idéologi utövas i Sverige. Ibland kan jag tycka att jag går till överdrift, allt är som bekant inte socialdemokraternas fel. Allt de åstadkommer är å andra sidan inte heller rätt.

Jag utgår gärna från grundläggande samhällsfenomen som t ex arbetslöshet, fattigdom, skatter, barnomsorg, mediabevakning etc och försöker hitta etiska, realpolitiska och idéhistoriska trådar. Jag debatterar från ett frihetligt perspektiv där medborgaren har lika delar rättigheter som ansvar. Man kan säga att jag tror gott om människor, samtidigt som jag misstror dem fullständigt; denna inställning har måhända ingen politisk förankring, men är för mig ett naturligt sätt att betrakta världen. Jag är realist, jag tror inte på magnifika politiska visioner och är inte heller medlem i något politiskt parti. Mina hjältar är alla de anonyma medborgare som går till arbetet varje dag, passar barnen, studerar, forskar och ser till att samhällsmaskineriet fungerar. Jag anser att staten och politikerna bör ha en liten roll i våra liv, och att det civila samhället ska stärkas. Redan en treåring kan formulera frasen: ”kan själv”, och detta bör vara ett ledmotiv i våra liv. Därmed inte sagt att vi ska leva som isolerade egoister. Ett samhälle består av samarbetande individer.

Som bäst har jag haft ca 4300 unika besökare på en månad, vilket jag tror är ganska beskedliga siffror. Jag skriver förmodligen inte om sånt som intresserar folk i allmänhet. Min blogg har citerats av Sveriges Radio, Aftonbladet och av en handfull andra bloggare. Bäst respons har min artikel om LO fått, samt artikeln om socialdemokraternas skuld till massarbetslösheten.

Vem är personen bakom bloggen då? Jag är 37 år, bor i Stockholm tillsammans med min fru och två barn. På universitetet studerade jag klassisk arkeologi och idéhistoria. Mitt yrkesliv har mestadels kretsat kring mediabranschen, men i vintras sade jag upp mig för att satsa på en karriär som frilansande illustratör. ”Hur hinner du med att blogga”, undrar vänner och bekanta? Svaret är ganska enkelt, jag har ingen TV. Dumburken äter tid; snart är vi gamla, och undrar vad som hände medan vi satt och tittade på repriser av Vänner?

Jag vill tacka alla som läser bloggen, tack för alla kommentarer, även kritiska sådana. Om några dagar kommer ett nytt inlägg.


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.