Vi befinner oss vid ett kulturellt och politiskt vägskäl, vi ser mängder av utmaningar och problem, och somliga ifrågasätter våra liberala demokratier.
Det stora flertalet menar emellertid att demokrati är en helig institution, som aldrig kan förolämpas eller ifrågasättas.
Men en person som gillar att vända på stenar, som jag själv, måste fortsätta att vända. Även när det gäller något så sakralt och självklart som demokrati.
Finns det några alternativ?
Först och främst så bör vi kanske ägna lite tid åt att fundera vad demokrati egentligen är. I grund och botten handlar det om att välja ett antal människor som ska vägleda samhället. Alla myndiga medborgare har rätt att lägga sin röst, och vår kombinerade klokskap borde utmynna i något gott. Det är själva grunden.
Tanken är god. Men vad händer när du ska lägga din röst i ett samhälle som inte består av 5000 individer utan av 500 miljoner? Och parlamentet ligger långt borta i en stad som du aldrig besökt. EU och Bryssel är ett dylikt exempel.
Ja, då blir det givetvis krångligare. Hela demokratibegreppet bygger på att man samlas på ett torg och beslutar om de viktiga frågorna. Engagerade personer kan ställa sig på podiet och berätta vad de tycker i frågan, och genom diskussioner och omröstning så kommer man fram till något.
Ska du däremot adressera 500 miljoner med ditt politiska budskap så måste du först och främst bygga upp en kampanjkassa, skaffa dig en stab, använda dig av medier etc. Vi har stora geografiska avstånd, olika regioner, med olika förutsättningar, skiftande frågeställningar och kulturer. Det blir lätt ett överväldigande projekt. Därför är demokratins skala väldigt avgörande. Demokrati i ett samhälle med 5000, 50,000, 5 miljoner eller 500 miljoner är inte samma sak. Kanske inte ens demokrati?
