Datalagringsdirektivet – en hård oönskad julklapp


Det finns inte så mycket att tillägga om EU:s datalagringsdirektiv, som den borgerliga alliansen beslutat att införa i Sverige, där all data- och telekommunikation lagras i sex månader, för att senare eventuellt kunna användas till brottsbekämpning. Snart ligger förslaget på riksdagens bord, och det förväntas gå igenom då även socialdemokraterna är positiva till förslaget.

EU och regeringen lyckas med det som inte ens kommunisterna i Östtyskland klarade av, att avlyssna hela befolkningen. Det är en katastrof vad gäller principerna om integritet och personlig frihet. Det är en börda för tele-bolagen som kommer att tvingas bygga dyra system för datalagring, och en otrevlig överraskning för kunderna vars räkningar kommer att bli dyrare.

Jag blir imponerad av att gammelmedia äntligen vaknat och ivrigt rapporterar om händelsen, man fördömer lagen och pekar på alla dåliga sidor med den, och nämner den politiska strid som kantat dess tillblivelse. Skönt att nyheten inte stannar i bloggosfären för en gångs skull. Jag hoppas verkligen att folk kommer att reagera och protestera. Det minsta vi kan göra är att skicka en sakligt skriven protest via mail till våra folkvalda.

Att dylika lagar klubbas i genom i Sverige är djupt tragiskt. Västvärldens politik rörande integritet och personlig frihet omsluts i dagsläget av ett kompakt mörker.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, datalagringsdirektivet, integritet, avlyssning, EU


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.