Mona Sahlin vill tvinga flyktingar att bo i specifika kommuner, i en slags kommunarrest. Om flyktingen avviker straffas denne genom mindre bidrag. Det handlar om möjlighet att få lära sig språket och få arbete i det yrke man har, säger Sahlin. Tvånget ska gälla i ca 1 – 2 år.
Det här är ett skolexempel på kollektiv lösning, statsmakten buntar ihop alla i kategorin flyktingar och skickar dem dit de vill, inte dit flyktingarna vill. Jag tror att människor själva vet bäst var de önskar bo, och vad de vill arbeta med. Och ger vi inte människor den friheten är vi farligt nära att bryta mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 13:
Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort.
Eftersom vi pratar om flyktingar (och inte arbetskraftsinvandrare) så får vi utgå ifrån att de är beroende av försörjning och välvilja. Måhända har de utsatts för övergrepp, tortyr eller andra traumatiska upplevelser. Att genom ekonomiska styrmedel tvinga dem att bo i t ex Norrlands inland mot sin vilja är ett övergrepp.
Från vänsterhåll snackas det om batongliberalism, rottingliberalism, och major Björklund. Hoppas att flinet och de kreativa invektiven fastnar i halsgropen. Det blir allt tydligare att socialdemokraterna inte har något att komma med, förutom att höja skatter och bygga statsbyråkrati. Och i detta fall försöker s med klumpiga medel stoppa röstflykten över till Sverigedemokraterna. Vi skönjer ett ideologiskt mörker.
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, Mona Sahlin, Sahlin, flyktingar, migration, kommunarrest, socialdemokraterna
