Efter den pampiga ceremonin, där Trump svor presidenteden och höll sitt bombastiska tal, fortsätter tramsmedia med det de gör bäst: att tramsa. Det mest ”intressanta” under hela tillställningen, enligt dessa medier, var tydligen att Elon Musk påstods göra en Hitlerhälsning. Detta trots att han väldigt tydligt lade handen på hjärtat och sedan lyfte handen mot publiken i en vänlig och älskvärd gest.
Så gjorde aldrig tyskarna under tredje rikets dagar, och det vet tramsmedia mycket väl. Men de väljer att fabulera, för det är deras signum – att tramsa hela vägen mot sitt oundvikliga borttynande och sin irrelevans.
Det är samma visa varje dag. De ljuger för sina läsare och försöker försköna verkligheten med ord som ”blåljusbrott” för våld mot polis, ”stickskador” för knivhugg, ”sprängningar” för bombdåd, och ”mest fredliga demonstrationer” för rena upplopp. Migrationskritiker kallas för nazister, och den extrema ökningen av brott skylls på ”ökad anmälningsbenägenhet”. När det kommer till etniskt motiverat våld mot vita, väljer de att mörka eller helt undvika ämnet – rädda för att sanningen ska radikalisera allmänheten.
De påstår att vi har elöverskott samtidigt som elpriserna skjuter i höjden och kraftverken knappt orkar med. De prisar demokratin, men säger ingenting när regeringen pressar Sverige in i NATO utan folkomröstning eller ens en ordentlig debatt. De tar politisk ställning, stöder vissa partier och smutskastar andra, men hävdar ändå att de är neutrala. Domedagshistorier om klimatet och havsnivåhöjningar vevas oavbrutet, trots att många av deras påståenden redan visat sig vara rena fantasier – alltmedan de envist hänvisar till en ”enig forskarkår”.
De baktalar svenska traditioner och låtsas som att svensk kultur inte existerar. Lucia ska helst vara någon av annan etnicitet än svensk, och gärna en man eller en transperson. Svensk julmat beskrivs som äcklig. Att hissa den svenska flaggan sägs väcka obehag hos vissa grupper. Skolavslutningar i kyrkan anses olämpliga, och det väcker inga rubriker när antiken och vikingatiden rensas bort från historieböckerna i skolor där ordning och säkerhet är ett minne blott.
Inte heller ställer de kritiska frågor när politiker slarvar bort miljarder eller fattar huvudlösa beslut. Media har blivit maktens knähundar. De blåljuger utan skam, och när de inte ljuger, utelämnar de viktiga nyheter och händelser. Och oftast ägnar de sig åt trams: skriver om dumheter, småpratar om oväsentligheter, och serverar en aldrig sinande ström av meningslösheter – allt för att antingen underhålla eller uppröra.
Resultatet? En allt glesare läsarskara, ofta räddad av statliga bidrag, medan de febrilt gräver sig djupare ner i irrelevansen och meningslöshetens träsk.