Det är det väldigt jämt mellan de politiska blocken, ofta har valen redan varit avgjorda efter sommarens opinionsmätningar, men inte valet 2006. Skandalerna inom socialdemokratin verkar inte ha påverkat missnöjda väljare att ta steget till höger. Att högeralliansen är mer eniga i politiska sakfrågor än vänsteralliansen verkar inte heller intressera väljarna. Jag ser tre saker som kan påverka utgången av valet till borgarnas fördel.
Liza Marklund ger en känga åt socialdemokratin och de nya buggningslagarna i sin nya bok Nobels testamente. Hon lyfter fram både positiva och negativa aspekter, och förklarar på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Samtidigt inflikas att socialdemokraterna har ett dystert arv gällande åsiktsregistrering, och att regeringspartiet mycket väl kan använda de nya lagarna till att kontrollera medborgarnas förehavanden, oavsett om vi är laglydiga eller ej.
Och hur kan det här påverka valet, kan man fråga sig? Liza Marklund är en av Sveriges mest lästa författare, hennes böcker säljer i miljonupplagor. Kanske kan hon så ett tveksamhetens frö hos den politiskt oinsatta Medelsvensson? Vem vet?
Den andra detaljen som kan påverka valutgången är folkpartiets rasiststämpel. Fp har mobbats av vänsterkartellen på grund av sin flyktingpolitik. Fp driver bl a krav för språktest för att erhålla svenskt medborgarskap. I mitt tycke en lag som skulle stärka invandrarnas ställning; språket är ju som bekant nyckeln till både arbete, gemenskap och kultur. Vänsterdebattörer kallar fp för rasister, trots att liberalerna vill öka arbetskraftsinvandringen. Smutskastningen har emellertid lyckats, fp:s siffror har dalat rejält. Strategin är listig, eftersom fp är ett parti som missnöjda sossar och vänsterpartister kan tänka sig att rösta på; att de skulle byta till moderaterna eller kristdemokraterna förefaller inte lika troligt.
Om Leijonborg & Co kan få ordning på skutan, bemöta den osakliga kritiken och tvätta bort den främlingsfientliga stämpeln – då kan de avgöra valet.
Den sista punkten handlar om Lars Ohly, som enligt undersökningar är den minst populära partiledaren. Om Ohly fortsätter att leverera fler obehagliga kommunist-uttalanden är det mycket möjligt att både sossar och vänsterpartister får kalla fötter. Splittring råder inom vänstern, det räcker med ack så lite för att korthuset ska falla. Svensken i gemen är vänsterkonservativ, hon röstar på s-alliansen för att det är tryggt och för att de styrt landet i snart ett sekel – men hon vill inte ha kommunister i regeringen.