Det måste väl närmast vara en historisk händelse, att en socialdemokratisk partiledare uppmanar till sänkt moms. Partiet har under de senaste decennierna hårdnackat förordat ett högskattesystem, som givetvis drabbar de fattigaste värst. Och momsen slår extra hårt mot de som har lite kvar i plånboken, eftersom den inte är procentuellt avvägd mot lönen – alla betalar lika mycket, fattig som rik.
Sahlin menar vidare att regeringen inte vidtar tillräckliga åtgärdar mot den annalkande lågkonjunkturen, hon förordar sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, ökat statligt riskkapital, pensionstillägg, höjda barnbidrag, sänkta a-kasseavgifter, fler karriärcoacher till arbetsförmedlingen (var inte det en borgerlig idé?), samt stimulera bankerna att sänka kravet på amorteringar.
I samma andetag anklagar hon regeringen för att tidigare genomfört en rad ofinansierade skattesänkningar. Nu har jag inte sett Sahlins beräkningar, men hur tänker hon egentligen finansiera sina egna idéer? Ska hon höja andra skatter, eller ska sedelpressarna ta oss ur krisen, med inflation och devalverad krona som följd?
Den politiskt och ekonomiskt intresserade medborgaren bör fråga sig hur socialdemokraternas räddningsplan ska betalas. Vänstern brukar ju annars vara mycket noggrann vad gäller denna punkt, åtminstone i opposition.
I övrigt välkomnar jag Sahlins skattelättnader. Vi verkar numera ha en stor majoritet i riksdagen för minskat skattetryck! Och ännu en kil har slagits in mellan s och v, för jag kan inte föreställa mig att Ohly är lika pigg på skattesänkningar…
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, socialdemokraterna, Sahlin, Mona sahlin, finanskrisen, skatt, sänkt skatt
