Det finns ett drag av elitism i våra västerländska demokratiska system. Tanken är att vi, folket ska välja våra allra bästa representanter till riksdagen, så att de med vishet och klokskap kan leda landet rätt.
Det är inte lätt att styra ett land, stifta lagar och sköta utrikespolitik, finanspolitik, försvar etc. Systemet kräver att vi har folk från olika sektorer och områden, som tillsammans kan komma fram till diverse lösningar. Ofta måste experter tillkallas, våra politiker kan ju inte veta allt. Men man bör ju ha en viss begåvning även för att omge sig med vettiga experter. Därför är det viktigt att medborgarna väljer de yppersta till sina herdar.
Märkligt då att våra politiker är så mediokra? De är inte särskilt välutbildade, vältaliga eller kloka.
Är det i själva verkat så att vi gärna väljer någon som är folklig? Någon som liknar oss själva? Det får inte vara någon som är för smart, så att hon blir ett hot, utan en lagom person. Kanske till och med någon som är under vår egen nivå?
Sen ska dessa personer regera och stifta lagar? De ska tillika beskatta oss och använda politiska styrmedel, bland annat i syfta att minska bilismen och användningen av bensin …
Läs mer om det politiska fulspelet kring bensinskatten på Fri Debatt, där jag åter igen fått förmånen att skriva några rader.