Alltfler väljer att cykla istället för att ta bilen. I storstäderna ser vi små flockar som våldsamt trampar längs de nybyggda cykelbanorna. Givetvis är det miljöaspekten som lockar, samtidigt som man får välbehövlig motion och lite (frisk?) luft.
Kanske har den nya cyklismen ändå urartat något. Av 14 dödsolyckor under tre års tid, som skett i trafiken i Stockholms city, har cyklister varit inblandade i nära hälften. I två av fallen omkom fotgängare. Polisen kommer att tillsätta en speciell cykelpatrull för att haffa cyklister som kör mot rött etc.
Många cyklister kör alldeles för snabbt, och de förstår inte att fotgängare ibland måste korsa deras heliga stig. Trafikregler verkar inte vara den här målgruppens paradgren. Jag har själv flera gånger varit en hårsmån från att bli påkörd av cyklister i höga hastigheter, medan cyklisterna mest verkar förnärmade för att någon råkar komma i deras väg.
Undrar hur folk skulle reagera om man hade samma attityd när man körde bil? – Hoppsan körde jag på dig? Sorry. Gick det bra? Den där armen ser lite hängig ut. Nej, tvärt om; de flesta bilister stannar snällt och släpper över gångtrafikanter och cyklister i tid och otid. Kanske beror det på att bilisterna kan trafikreglerna?
Det finns en unken självgodhet hos de som hävdar att de tar cykeln till jobbet i vått och torrt. De är ju lite bättre än gemene man som kör stinkande bilar, kanske kan de därför också ta sig lite större friheter? Cyklisterna har också blivit politikernas gullungar, alla vill plötsligt bygga större och bredare cykelbanor.
Med en bra cykel kan man komma upp i högre hastigheter än en moped. Däremot är man helt oskyddad, inklämd mellan bilister och fotgängare, en fara både för sig själv och omgivningen. Dessutom syns cyklister dåligt i stadstrafik, och de är fullkomligt tysta som hungriga hajar på väg till sitt aningslösa byte.
Personligen tycker jag att cyklar, cykelsläp och cykelkärror passar bäst på landet bland gärdsgårdar och smultronbuskar. Den här vurmen för low-tech är inte bara trist utan hopplöst överskattad.
Vill du göra något för miljön – slit på sulorna – att gå är väldigt underskattat. Det går snabbt att promenera i en stad av Stockholms storlek. Promenaden lämpar sig dessutom för samtal och diskussioner, man är också mer delaktig i den urbana miljön, nära affärer, restauranger, kaféer etc. Istället för att svischa förbi, svettig, aggressiv, självupptagen, med halvöppen mun och fullständigt tom blick.
—
Bilderna från Stockholms stad och Christiania Bikes. Källa till dödstal i trafikolyckor: Nyhetsnotis Mitt i Kungsholmen 2010-05-25 .
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, cykla, cyklism, cykelvägar, trafik, trafikolyckor, bilism
