Allmän skolgång har skänkt stor glädje till världen; välutbildade medborgare kan skapa sig en bättre karriär, ett bättre liv, lyfta sitt intellekt. Allt detta är till gagn för våra länder, vår civilisation. Samtidigt kan skolan också ses som en likriktare, en standardiserad samhällsuppfostran. Vi föräldrar kan oftast inte påverka val av lärare, val av skola, förskola eller val av pedagogik. Staten utbildar och danar våra barn, och barnen tillbringar decennier i skolbänken.
Många barn börjar skolan redan när de är 6 år, vilket innebär att de går 10 år i grundskola. Under dessa år ska de lära sig att läsa, skriva, matematikens grunder, samt enkel engelska och ytterligare ett språk, plus översiktlig historia, geografi etc etc.
Det finns en stor diskreprepens då vissa elever redan kan läsa lite då de börjar grundskolan, medan somliga tyvärr inte kan det ens efter efter tio år. Jag tror att de flesta håller med mig om att en normalbegåvad elev inte behöver ett decennium för att lära sig dessa basala kunskaper. Mycket av skoltiden går till spillo pga dålig pedagogik, dålig motivation, för stora klasser, inaktiva lektioner etc.
Vi bör fråga oss, vad är skolans roll? Om grundsyftet vore att enbart lära ut baskunskaperna på bästa möjliga sätt då skulle skolan se annorlunda ut. Mindre grupper som studerade mer ingående, fokus på kärnämnena, mer direktkontakt med läraren. Förmodligen skulle det räcka med halva skoldagar om ett dylikt system infördes, vilket skulle innebära att läraren kunde undervisa flera mindre grupper på en dag. Budgeten skulle förmodligen gå ihop.
Då blir problemet, vad ska eleverna göra resten av dagen? Ska de gå omkring och dra på stan, eller sitta ensamma hemma och spela dataspel?
Grundskolan har med andra ord inte enbart ett pedagogiskt och samhällsfostrande syfte, det handlar också om förvaring, ett dagis för halvvuxna. Föräldrarna måste ju får tid att jobba.
Vi går 10 år i grundskola, därefter tre år på gymnasium, somliga går därefter vidare och läser 4-5 år på högskola eller universitet, ett fåtal doktorerar vilket innebär 4-7 år till. Däremellan skjuter många in komvux, ams-utbildningar, företagsutbildningar, folkhögskola, kursverksamhet, samt privatutbildningar.
När jag umgås med svenska och utländska akademiker får jag en känsla av att vi knappast är världens mest begåvade och upplysta folk. Engelskan är i många fall rudimentär, samma sak gäller matematik – och svenskakunskaper, för att inte tala om historia och samhällskunskap. En stor del av vår långa studietid är händelselös och inaktiv, ett vuxendagis, en lång sluss som avskiljer oss från arbetslivet – och de hägrande åtråvärda jobben.
Somliga hävdar att skol- och utbildningsväsendet borde reformeras, att den borde utbilda eleverna för det globala samhället, med allt vad det innebär av informationsflöden via internet o dyl. Digitaliseringen är framtidens trolldryck som ska befria oss från massarbetslösheten. Sanningen är den att barnen kan mer om datorer och Internet än vi vuxna. Datorernas operativsystem har dessutom under åren drastiskt förenklats, vilket inneburit att många äldre människor bloggar, emailar och skypar. Att skolan ska satsa stenhårt på den globala digitala världen är måhända en välvillig idé. Tyvärr brukar välvilliga idéer inte alltid vara förankrade i det rationella. Vad spelar det för roll att lille Olle kan chatta, maila, googla och spela World of Warcraft när han inte kan förklara renässansens historiska huvuddrag? Olle kan visserligen Googla fram en hel del om renässansen, men han kan inte vikta källorna, vet helt enkelt inte vad som är teorier, accepterade sanningar eller falsarium. Han kommer också att ha svårt att skapa en översiktlig bild, väga det viktiga mot det mindre viktiga. Denna urskiljandets konst lär man sig oftast på universitetsnivå.
Debatten flödar om hårdare tag i skolan, huruvida lärarna ska få beslagta mobiltelefoner, eller om eleverna ska få tala främmande språk under lektionstid, om mobbare eller mobboffer ska flyttas etc etc. Visst är det bra med ordning, det är en förutsättning för att man ska höra vad läraren säger. Själv är jag mer orolig över skolans innehållsförteckning. Vad gör vi i skolan?
—
Intressant.se. Andra bloggar om: samhälle, politik, skola, utbildning, universitet, humor, satir, serier
