Jag promenerade raskt utmed Jungfrugatan med manuskripten i en lätt läderväska, som jag själv tyckte var synnerligen elegant och med lagom patina. Porten uppenbarade sig för mig, ibland var det svårt att hitta den märkliga dörren, men inte denna gång. Sensommarvindarna hade hastigt fått staden i sitt grepp och skänkte välbehövlig svalka och frid. Jag struntade i hissen och rusade   …