Det verkar som om FRA ser sig själva som ett privat företag, de tror på sin goda affärsidé, sin sinnrika produkt, understött av världens snabbaste datorer. De vill därför visa sig på styva linan, konkurrera med andra länders signalspaningsbolag. Vi får inte hamna på efterkälken, är förmodligen mantrat som mumlas till leda i FRA:s korridorer.
Men FRA är inget vanligt företag. Det är ingen oskyldig verksamhet, de flippar inte hamburgare eller kränger telefonabonnemang. FRA är en myndighet, och spelar i en helt annan division. Om de utvecklar sin verksamhet så gör de det på medborgarnas bekostnad, för varje millimeter som FRA växer så krymper våra medborgerliga rättigheter. Så är ofta fallet med myndigheter, även om vi i vår naiva enfald gärna vill betrakta staten som varm och kramgo.
Näringslivets jargong och målfokusering är oftast förträfflig, men hör inte hemma på en myndighet. Myndigheter har sina anslag, sina riktlinjer, sitt uppdrag, och sina skyldigheter inför regering, riksdag och ytterst folket. I mina ögon verkar FRA muterat till en amöba som växer på eget initiativ. Varför skulle annars våra riksdagsmän presenteras ett luddigt, ogenomtänkt lagförslag som ska klubbas igenom några dagar innan midsommar, mitt i fotbolls-EM?
FRA vill skydda oss ifrån terrorister, trots att vi inte haft problem med terrorism i Sverige. Vi har inte deltagit i Irakkriget, vi är fortfarande ett neutralt land, som betraktas med respekt utomlands. Det är framför allt vår utrikespolitik, våra relationer till andra länder, samt vårt inre samhällsklimat som är det bästa vapnet mot terrorism. Satsa hellre skattepengarna på normal polisiär verksamhet. Hellre konstapel batong på gatan än övervakning, sladdar, mikrofoner och kameror.
Nu har de traditionella medierna med SvD i spetsen börjat att skriva allt mer om FRA-lagen. Den skrämmande tystnaden har förvandlats till ett veritabelt drev. DN hakar på, även om vissa artiklar verkar direkt klippta från Wikipedia. Dagens nyheter får, trots sin storlek, numera finna sig i att spela kompgitarr. SvD är snabbare och rappare med att rapportera från den s k bloggosfären; idag skriver t ex Oscar Swartz på Brännpunkt, och det händer allt oftare att ledarskribenter refererar till bloggar eller bloggdebatter. Denna utveckling är fortfarande i sin linda på DN.
Det är bloggosfären med bl a Opassande i centrum som bidragit till att debatten tagit fart. Bloggarna är numera en maktfaktor att räkna med, antalet besökare till Stoppa FRA-lagen har ökat enormt, och debatten eskalerar. Själv tänker jag fortsätta att skriva om frågan varje dag fram till omröstningen, samt maila de riksdagsmän jag har kontakt med.
Enligt Bloggen Bent har det gått så långt att moderata riksdagsmän hotats med uteslutning ifall de röstar nej till lagen. Jag är säker på att partiledningen överreagerar, och på sikt skjuter sig själv i foten. Vid det förra valet gick jag igenom alla namn på valsedeln, och även om min röst är försvinnade liten har jag bidragit till några av riksdagsmännens platser. Jag motsätter mig starkt att partiledningen underkänner mitt demokratiska val.
Slutligen. Detta är en principfråga Det är fel att FRA ska avlyssna nationellt och internationellt 24h om dygnet, utan skälig misstanke och utan beslut från åklagare. Vem vet hur detta sinnrika avlyssningssystem utvecklas i framtiden, eller vilken information som FRA väljer att lagra, urskilja och behandla. Medborgarnas makt minskar, statens makt ökar. Den medvetne medborgaren bör motsätta sig detta.
—
Andra intressanta inlägg: Oscar Swartz, Onsdag, Rick Falkvinge, Gardebring, Henrik Alexandersson, bloggen Bent, Per Ankersjö och Mina Moderata Karameller
—
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, integritet, avlyssning, FRA, FRA-lagen
