När jag gick ut på morgonen filmades jag i tunnelbanan, därefter på gatorna i city, på Åhlens, NK, och därefter hela vägen hem. Min mobiltelefon kan avlyssnas, den kan även användas för att lokalisera vart jag befinner mig. Mitt kontokort avslöjar alla inköp jag gör, bilens registreringsnummer fotograferas av vägtullarnas kameror, mitt ip-nummer avslöjar vilka webbplatser jag besöker på Internet. Min e-mail kan avläsas, även chattar, liksom mina vanliga brev, mina paket kan öppnas; inte ens i mitt hem får jag vara i fred, mina samtal med fru och barn kan givetvis också spelas in av dolda mikrofoner. Nästan allt jag gör lämnar kvar spår, spår som kan kopplas ihop till ett beteende, en profil, ett mänskligt liv.
I kölvattnet av den 11 september har västvärldens regeringar spänt åt tumskruvarna kring den personliga integriteten, där EU:s datalagringsarkiv och förebyggande buggning kan nämnas som exempel.
I Sverige har vi vår egen term kring detta storebrorssamhälle, Bodströmsamhället, som syftar på den förre justitieministerns ansträngningar att bl a förenkla buggning mm.
Många medborgare är rädda för att den personliga integriteten kommer att sköljas ut med badvattnet. Problemet för buggarna har ofta varit att hantera den gigantiska informationsmängden, ett problem som är på väg att lösas. Fortsättningen på skräckscenariot kommer att handla om sk spindlar som kan scanna av det gigantiska materialet av filmer, inpspelningar, datortrafik, e-mail etc och hitta särskilda individer, beteenden etc. I Sverige är vi särskilt utsatta eftersom vi har samma id-nummer för alla sociala tjänster, det så kallade personnumret, vilket underlättar att information samkörs.
Systemet kan emellertid slå tillbaka på makthavarna, ett exempel är de sk tsunamibanden, lagring av datatrafik från regeringskansliet i samband med tsunamikatastrofen. En rådig person sparade banden, trots order om destruktion; nu är inspelningarna ett fall för Säpo. I januari får vi eventuellt reda på orsaken till regeringens paralysie générale, och varför räddningsaktionerna dröjde.
Måste vi leva i en värld inspirerad av Orwells 1984? Är jakten på terrorister och annan organiserad brottslighet högre prioriterad än medborgarens integritet? Problemet som jag ser det är att om tekniken finns, då kommer den att användas. Det räcker med ett större hot, t ex 11 september, för att tekniken ska implementeras. Därefter kommer det att krävas ännu en katastrof för att vi ska landa på rätt köl. I det senare fallet handlar det om grava avslöjanden om hur tekniken missbrukas, eller så enkelt som att politiker eller statsmän avslöjas med byxorna nere, offer för sina egna lagar. Då kommer kameror och buggar förmodligen att glesna utmed gatorna.
Samtidigt som avlyssningsutrustning och spionögon blir allt mer populära får man en känsla av att den vanlige, hederlige polismannen är på väg bort. Vi ser knappt några poliser på gatorna längre, men händer det något så är fem bilar på plats mycket snabbt, och de som kliver ur fordonen liknar inte konstapel batong direkt. Svarta arméinspirerade kläder, hjälmar, skjutvapen etc får polisen att verka ganska hotfull, kanske inte den typ utav konstapel som vi frågar efter vägen, eller ber om hjälp vid mindre krångel. Jag är förmodligen en av de få som gillar att poliser patrullerar gatorna, det tillhör stadsbilden, och har en hämmande inverkan på vardagsbrottslighet. Men först bör de nog byta uniform, till en mer civil variant, som inte påminner om Darth Vader.
Vi lever i en värld där vi helst skipar rättvisa på avstånd, från amerikanernas precisionsbombningar till avlyssning, filmning och datasamkörning. Konfrontation ska helst inte ske, annat i slutskedet, då alla pusselbitar fallit på plats. Avståndsstyrningen är emellertid trubbig, det är lätt hänt att vi bombar fel hus, avlyssnar fel personer, slösar tid, pengar och energi på något som inte är verkningsfullt. För även om den vision jag målade upp inledningsvis är hotfull, så är det ganska lätt att undvika myndigheternas ögon. Den som inte har en telefon, dator, kontokort, bil, samt begåvats med ett alldagligt utseende kommer att kunna fortsätta med sin brottsliga verksamhet, tämligen ostört.
—
Pinat på Intressant.se. Andra bloggar om: samhälle, politik, buggning, avlyssning, integritet, bodströmsamhället
