Forbes undersökning om makt och inflytande nominerar Rysslands president Putin till första plats. Tvåa kommer Obama, följda av Kinas president Xi Jinping, påven, Merkel, federal reserve chefen Yellen, Gates, Draghi, Googles bägge grundare samt Cameron.
Är då Putin förtjänt av sin första plats? Kanske. Visserligen kan han bomba världen sönder och samman med sin atombomsarsenal, så nog har han makt, men frågan är vad denna makt kan användas till i realpolitiken?
Att trakassera gamla sovjetrepubliker och grannländer verkar populärt. Här kan han dominera och ställa sig på tvären, och även gå in med militärmakt. Att hota stänga av olje- och gaskranen är ett annat trick.
Fast, om han stänger av kranarna så får han ju å andra sidan inte betalt. Olja och gas är Ryssland viktigaste (enda?) exportprodukt.
Ryssland är i desperat behov av pengar, ty bortom Moskvas nya skyskrapor breder fattigdomen ut sig. Och någon bättring finns inte i sikte. Västs sanktioner och det låga oljepriset urholkar landets ekonomi, rubeln rasar och de rika flyttar diskret utomlands.
Och hur ser planen ut för östra Ukraina? Nato kommer inte att acceptera att den östra delen bryter sig loss medels låtsasomröstningar. Regionen kommer att befinna sig i något slags limbo, beroende av rysk välvilja och bidrag. Ännu en börda för det redan fattiga Ryssland.
Vill det sig riktigt illa kommer västra Ukraina att gå med i Nato och söka EU-medlemskap. Och då kommer fienden ännu närmare rysk mark. Oj, vad fel det blev. Det var väl inte riktigt det här man ville från början? Kanske hade det varit enklare att ge Ukraina samma låga pris på olja som Vitryssland får, och bjudit dem på vodka istället för krut? Då hade man kanske haft en vän istället för en bitter fiende. Och drömmen om en eventuell återförening av de gamla sovjetrepublikerna till ett Storryssland hade åtminstone inte tett sig omöjlig, som nu.
