Det gick inget vidare för förbudsivrarna, de politiker som ville reformera EU:s copyrightlagar, med den något udda biverkningen att det skulle bli svårt att länka, samt publicera omarbetade bilder (memes). Själva Internet som vi känner det skulle möjligen försvinna, eller åtminstone bli rejält annorlunda. Men förslaget röstades lyckligtvis ner, även om det fortfarande lever och kan omarbetas.
Varför ska våra folkvalda syssla med dylikt kan man fråga sig? Jag antar att de lobbygrupper som springer omkring i Bryssels korridorer kan svara bättre på den frågan.
All makt utgår ifrån folket, heter det. Parlament och regeringar bör handla på uppdrag av medborgarna. Tanken var inte att politiken skulle bli ett självspelande piano. En melodi som vi alla tröttnat på, som vi får höra till leda.
Vi bör fundera på hur mycket av det som beslutas inom EU sker på folkets direkta uppdrag? Ibland känns det snarare att saker beslutas mot oss. Medborgarna blir till undersåtar, och politikerna en aristokrati, upphöjda, avlägsna och onåbara.
Vad hände med tanken om att samlas på torget och besluta i frågor som angår och påverkar oss? Av folket, för folket? Själva meningen med demokrati.
Det kan låta som klyschor och förenklingar, men om våra politiker inte kan hantera makten, och inte kan kanalisera folkviljan på rätt sätt, då har vi snart ett stort problem. Ett instabilt imperium som halkar omkring kan ställa till med stor skada innan det slutligen faller.
