De svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul ägnar sig framförallt åt arkeologiska, arkitektoniska och historiska studier, de är i första hand forskningsinstitut och i andra hand kulturella knytpunkter. Även om bägge funktionerna är nog så viktiga.
Då vi i Sverige inte har någon tradition av att näringslivet finansierar dylik verksamhet innebär statens tillbakadragande av medel att instituten läggs ner. Och det innebär problem för de universitet som bedriver studier i dessa ämnen, och i slutänden svårigheter för de studenter som vill studera antikens Rom, Grekland etc.
Jag har svårt att se om det här är symbolpolitik eller ett slags febrilt letande efter sparåtgärder?
Historiskt sett så har det varit överklassen som ägnat sig åt att studera antiken i Sverige, från Gustav III till Gustav VI Adolf, även om ämnet numera har sipprat ner till alla samhällsklasser via universiteten, populärarkeologiska tidskrifter, historiska böcker etc.
Socialdemokratiska regeringar har tidigare haft problem med den här överklasstämpeln, och framförallt med det frihetliga bildningsidealet. För några år sedan skulle Marita Ulvskog avveckla Medelhavsmuseet, och tvinga ihop verksamheten med andra museer. Som tur var gick inte förslaget att genomföra. Men nu är det åter dags att slå spiken i kistan för svensk medelhavsarkeologi. Samtidigt som allt fler intresserar sig för arkeologi, historia och Östra Medelhavets kulturella utveckling.
Den som vill kan skriva på protestlista här. Läs mer i SvD, SvD, SvD, DN, Aftonbladet
Bild: Svenska institutet i Athen.
