Piratpartiet gillar inte läkemedelspatent


Piratpartiet ifrågasätter upphovsrätt och patent, vilket kan ha sina poänger inom kultur-,  nöjes- och mjukvaruindustrin. Men de är även emot läkemedelspatent, vilket ger frågan större proportioner, det kommer plötsligt att handla om liv eller död.

Det är mödosamt att forska fram nya läkemedel, det tar tid och kräver stora resurser både vad gäller utrustning, utbildning, kapital etc. Patentet ger läkemedelsbolaget ensamrätt under en tid och möjlighet att tjäna tillbaka sina satsade pengar, utan att någon kopierar och dumpar priserna.

Patentet är alltså ett sätt att finansiera verksamheten, så att vi får våra mediciner och kan leva en mer dräglig tillvaro, utan krämpor, smärtor – eller bli botade från dödliga sjukdomar, sviterna av olyckor etc.

Invändningarna mot läkemedelspatent handlar om att sjuka i fattiga länder inte har råd med mediciner. Att forskningen snedvrids, det är mer lönsamt att forska kring välfärdssjukdomar än t ex malaria. Kostnaderna för mediciner ökar dessutom hela tiden, och belastar sjukvården allt mer.

Mellan raderna utmålas läkemedelsföretagen som giriga eller rent av onda, enligt klassiskt vänstermanér, där alla storföretag konspirerar mot den lilla svaga människan. När det i själva verket är så att vår levnadsstandard är starkt beroende av dessa företag, utan dem hade våra liv varit ganska eländiga. Det var inte länge sedan folk dog av lindriga infektioner och andra åkommor som idag lätt botas med diverse läkemedel.

Läkemedelsbolagen har visat stor effektivitet under det senaste seklet, snart är det bara en handfull sjukdomar som vi inte får bukt med, utvecklingen har varit närmast fantastisk. Något som farfarsfar knappt kunnat drömma om. Mediciner och vård är inte en självklar rättighet, det är närmast att betrakta som en gåva, en ynnest, frukterna av ett fritt samhälle där tanken och människan kan frodas och utvecklas.

Piratpartiet vill avskaffa läkemedelspatenten, och flytta över ansvaret för forskningen på staten; de vill att staten ska betala notan, så att läkemedlen blir billigare för alla. Tanken är god, såsom ofta är fallet när politiker vill förbättra, men konsekvenserna är inte lika tilltalande.

Jag ser framför mig en grupp politiker, eller en myndighet, som varje år ska besluta om hur x antal miljarder i forskningsanlag ska fördelas. Politikerna ska bestämma vad som är viktigt, vad som ska prioriteras, och framförallt hur stor summa som ska fördelas. Vad är det för experter som ska sitta i denna panel? Att de inte kommer att vara experter är givet, eftersom de då skulle jobba inom läkemedelsindustrin eller vården. Vi ser framför oss en politisk jury, som drivs av maktbegär, egenintresse, mutor och det kortsiktiga dagspolitiska läget.

Man kan fråga sig vilka företag som vill bedriva sin verksamhet under dessa premisser? Är inte risken stor att läkemedelsforskningen istället avstannar, fastnar i det byråkratiska kvarnarna, som så ofta är fallet när staten blandar sig i? Att ta en egen risk (starta ett nytt forskningsprojekt) handlar framförallt om att hushålla med pengarna, och att planera verksamheten rationellt, något som försvinner när staten öppnar sina kassakistor.

Piratpartiet menar att det ändå är staten som betalar notan indirekt, då många länder har statlig vård och sjukhusen köper in läkemedelsföretagens produkter. Nej, det inte skrivet i sten att all vård ska vara statlig, en privat vårdsektor kan vara lika effektiv om inte bättre, i kombination med en statlig grundförsäkring.

Är det inte snarare så att den privata amerikanska vården agerar motor åt den övriga världens offentliga vård? Nästan alla nya idéer härstammar därifrån; vår vård hade inte kunnat existera utan den privata vården i USA, som hela tiden tar täten både vad gäller kvalitet, metodik, implementering av forskning/nya mediciner etc etc. Vi kopierar, vi åker snålskjuts.

Nåväl, grundargumentet kvarstår, vi lever i ett system där vård och medicin inte är tillgängligt för alla, framförallt inte för människor i eftersatta utvecklingsländer.

Vore det då inte bättre att stödja dessa länders medicininköp? Eller investera i U-länder så att fattigdomen på sikt utrotas? Är inte det bättre än att rasera, ett kanske inte helt perfekt, men fungerande system?

Nej, Piratpartiet drivs av att avskaffa och minimera patent och upphovsrättslagar på alla områden, oavsett konsekvenser. Och just denna fråga visar deras svaghet, och får dem att framstå som oseriösa, eller t o m som ett skämtparti.

Om Piratpartiet skulle strama upp sina idéer och tankar kring upphovsrätt och patent inom alla områden skulle de kunna bli ett alternativ i nästa val. Om de tog fram ett genomtänkt och rationellt förslag gällande läkemedelspatentet skulle de få min respekt. Men som läget är nu är det svårt att ta dem på allvar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, politik, piratpartiet, läkemedel, patent, läkemedelspatent, vård, medicin


Missa inget!

En sammanfattning av veckans artiklar skickas till din inkorg, varje måndag.