När man för första gången besöker en förskola blir man imponerad av hur mycket barnen kan göra själva, trots att de bara är 2-3 år. De sitter still och äter tillsammans med 15 andra barn. Hemma har de myror i brallan efter 2 minuter. På dagis plockar barnen undan tallrik och bestick, de lägger tillbaka leksakerna till sina respektive platser, de tar på ytterkläderna själva, de lär sig långa komplicerade sånger utantill, och snart kan de hela alfabetet.
Hemma är barnen inte alltid lika smidiga, eller lätta att instruera, enkla saker kan ibland ta lång tid genomföra.
Hur fungerar det här då? Jo, som förälder inser man snart att barnen är bättre på att göra vissa saker i grupp.
När småbarnen ser att de äldre barnen städar och plockar undan efter sig så gör de snart själva likadant. Allt flyter på i grupp, påklädning, avklädning, lunch, städning och inlärning.
Människan har en speciell förmåga att agera i en grupp. Många vill passa in, göra som alla andra för att de inte vill hamna utanför. Andra vill imponera, vara synliga, leda, styra och ställa. Vi är rädda att synas för mycket, eller synas för lite, synas på fel sätt, eller inte synas alls. Och somliga tänker inte ens, de göra bara som alla andra, av bara farten.
Och så här fungerar det även i vuxenvärlden. På många arbetsplatser utvecklas en speciell jargong, eller speciell humor, som skapar en unik gemenskap. Nyanställda som snabbt anammar språket accepteras snabbare. Företag odlar egna företagskulturer, dresscode, arbetsmetodik etc.
Makthavare har i alla tider använt sig av våra kollektiva instinkter. Arméer, plutoner, grupper, uniformer, order och vapensnack – känns det igen? Ingen vågar lämna leden, ingen vågar sticka ut.
Och om det nu skulle uppstå missnöje eller oro, ja då händer det att vi gör uppror, men till och med uppror gör vi grupp. Myteri handlar om att en ny ledare inklusive följare formeras, som utmanar den rådande gruppen.
Scouter, soldater, skolor, idrottsföreningar, intresseföreningar, politiska partier, kyrkor, sekter, filosofier, hudfärger, klasser, åldrar, kön, sexuella läggningar etc etc. Listan kan göras lång.
Ibland tillhör vi flera grupper samtidigt, exempelvis, kvinnlig nedre medelklass, andra generationens invandrare, innerstadsbo, fotbollsspelande miljöpartist. Eller övre medelklass, vit, manlig, schackspelande, marknadsliberal, motorsportintresserad hemvärnsman.
Skickliga agitatorer kan hetsa olika grupper mot varandra, arbetare mot tjänstemän, vita mot färgade, borgare mot aristokrater, britter mot fransmän, och amerikaner mot ryssar etc.
När en tillräckligt stor grupp skapats så kan det koka över och vad som helst kan hända, vi kommer ihåg kristallnatten i 30-talets Tyskland, Stalins utrensningar, Maos kulturrevolution, Pol Pots terrorvälde etc.
Hur kunde det hända? undrar många efteråt, när vi inser att miljoner människor dött av helt orimliga anledningar.
Ja, det är inte alltid så lätt att svara på. Även om du skulle fråga någon som var med mitt bland bödlarna, så är ofta svaret att jag lydde order, jag gjorde som alla andra, jag insåg inte vad som hände…
Nej, för de var alldeles för upptagna med att tillfredsställa gruppen, så att ingen skulle titta snett på dem, frysa ut dem, eller inte titta på dem alls. För sånt är viktigt för oss människor.
