Ett axplock av filmer från olika decennier som haft en viss kulturell påverkan, samt korta kommentarer.
Trollkarlen från Oz (The Wizard of Oz, 1939)
Det finns ingen magi. Trollkarlen är en liten tjockis som drar i spakar bakom ett draperi (notera att féer och häxor fortfarande kan trolla). Men världen är ändå vacker, särskilt med sång, dans och Technicolor.
Bambi (1942)
Djur är gulliga och har en själ. Människor (särskilt jägare) är onda. En av otaliga filmer som bidragit till gullighetskulten kring djur, med avarter som veganism, soyboys och militant djurrättsaktivism etc.
Thunderball, James Bond (1965)
Världen domineras av ett ondskefullt brottssyndikat, som infiltrerar och mutar politiker, militärer och andra ledande personer, ledd av den excentriske Ernst Stavro Blofeldt. Vissa menar att det är en fullt rimlig beskrivning av världsläget.
Gudfadern (The Godfather, 1972)
Att manlighet, blodsband, familj och kamp faktiskt betyder något – i tider där alla ska vara snälla, pratiga och samarbetsvilliga individualister.
Sista färden (Deliverence, 1972)
Lantisar är banjospelande, inavlade våldsamma dårar. Stadsbor är smarta och ädla. Landsbygden är farlig, staden är civiliserad. När det i själva verket kanske är tvärtom?
Gökboet (One Flew Over the Cuckoo’s Nest, 1975)
Är vi alla inlåsta i ett mentalsjukhus, och utsatta för den onda sköterskans regler, infall och nycker?
Star wars (1977)
Bortom kampen mellan det onda, det goda, och sonen vars far konverterat till mörkret, så är det mest slående i filmen med vilken självklarhet det pratas om en kraft som håller universum samman, i en tid där ateism är på modet.
Jakten på den försvunna skatten, Indiana Jones (Raiders of the lost Ark, 1982)
Världen är exotisk och animerad. Det finns övernaturliga ting, fantastiska myter och olösta mysterier. Ondskan bryter på tyska.
Blade runner (1982)
Framtiden är mörk, våldsam och hopplös. Tekniken kommer inte att frälsa oss (jämför med Star Trek där man utforskade världsalltet, allt var färgglatt och intressant).
Pulp fiction (1994)
Livet är meningslöst, fult, perverst, våldsamt; vi kan ingenting göra, förutom att kommentera ironiskt, och se allt brinna. När generation-X ges fullständigt lösa tyglar.
The Matrix (1999)
Verkligheten är kanske en simulation? Är vi alla blott duracellbatterier? Matrix anses svara en stor kulturell påverkare, med blåa och röda piller, men tillika välpaketerad eskapism för de som egentligen vill fortsätta slumra fast med lite intressantare drömmar?
Fight club (1999)
Det moderna livet är ett behagligt, schizofrent men tröstlöst slaveri. Det gäller att hitta tillbaka till människans fysiska natur och kampen för överlevnad. Vissa likheter med filmen ovan.
Avatar (2009)
Från hoppet och tron på att det ändå finns intelligenta livsformer långt ute i universum. Till slutsatsen om att allt ingår i förunderligt holistiskt kretslopp. Vi är egentligen ädla alver som ska bo i orörda skogar. Teknik perverterar och är av ondo. Självklar favorit bland ekofascister.
