Demokrati är vårt tids heliga ko. Även om många vet att systemet inte är perfekt, så anses det vara det bästa vi kan åstadkomma. Det är svårt att hitta ett bättre system som får medborgarna att känna sig inkluderade. Demokratitanken är kanske den ultimata kompromissen mellan folket och eliten.
Ett av problemen med det demokratiska systemet anses vara möjligheten att rösta till sig pengar. De flesta stater driver in skatt, alltså finns det en stor mängd pengar som de folkvalda ska spendera på diverse ändamål, exempelvis försvar, polis, skola etc.
Många stater tillhandahåller också socialförsäkringar. Pengar som ska fördelas till folk som hamnat i olyckliga omständigheter. Dessa system är tänkta att vara restriktiva, pengarna ska enbart gå till de som verkligen behöver, men vissa länder har släppt på spärrarna.
Risken finns att det skapas stora grupper i samhället som av olika anledningar lever på offentliga bidrag. Dessa grupper har också rösträtt. Och det finns förstås en möjlighet att de röstar på politiker som lovar dem mer bidrag, dvs mer av andras pengar.
Rent moralisk sätt så är det förkastligt. Vi borde ju i demokratins namn inte kunna rösta för att konfiskera andras pengar. Men det är en realitet idag.
Förutom bidragstagare så finns det andra grupper som också kan räknas till statens klienter. Folk som jobbar inom det offentliga, de har också nytta av att staten är frikostig med andras pengar. Och även folk som gör affärer med staten, som säljer tjänster till det offentliga. Samt även halvprivata förskolor, skolor, vårdinrättningar etc, som drivs i privat regi, men finansieras av skattepengar.
Sammanräknat så blir det en hel del människor som är beroende av skattebetalarnas pengar, och att staten delar ut dessa pengar på ett fördelaktigt sätt. Och de som lever av skatter kommer i de allmänna valen givetvis rösta utifrån sin egen nytta och plånbok.
Medan de som bidrar till statskassan får allt mindre att säga till om i takt med att klienterna ökar. Situationen blir osund. De som bidrar kan mycket väl känna sig maktlösa, utnyttjade och bestulna. Och viljan att betala skatt minskar givetvis, samt även förtroendet för statsmakten, politikerna och dess tjänstemän.
Om fria och allmänna val ska fungera i en demokrati så bör klienterna vara väldigt få. De medborgare som bidrar får aldrig känna sig utnyttjade, annars hotas systemet av kollaps. Flertalet som röstar i valen bör ha skin in the game, dvs vara delaktiga i att bära upp samhället och staten.
Därför har full sysselsättning och låg arbetslöshet ofta varit viktiga mål för politikerna, åtminstone förr om åren. Så fort man frångår ordningen om att alla ska vara delaktiga och bidra, då påbörjas sakta med säkert upplösningen av demokratin.
