Med protesterna i Hong Kong i bakhuvudet, ställer vi oss frågan om Kina någonsin kommer att bli en västerländsk demokrati? Hittills har det funnits en tyst överenskommelse i landet, där den ökande rikedomen har fungerat som en ersättning för demokratiska reformer. Men låt oss fundera över vad som kommer att hända när landet inte längre visar tillväxt och ekonomiska mirakel? Kommer folket att nöja sig?
Det skulle kunna bli en ekvation som handlar om protester – och att slå ner protester, och vem som orkar stå kvar längst. Vilket i och för sig skulle kunna bli förödande för stabiliteten och ekonomin.
I Hong Kong finns det redan nu demokratiska inslag, liksom i Macao. Som tidigare kolonier åtnjuter regionerna vissa privilegier. Kanske är det den här vägen som Kinas ledare kommer att vandra? Att vissa utvalda områden åtnjuter större möjlighet att välja ämbetsmän, vilket skulle få tyst på många demokratikämpar. Medan kommunistpartiet finns kvar som ett i bakgrunden vakande öga.
Risken är att politiken splittras och diversifieras, men frågan är om det är ett problem? Inom det ekonomiska området har man gått längre, tanken är att ett antal ekonomiska frizoner ska lanseras, först ut är Shanghai. Och även om det går trögt, så verkar det gå åt rätt håll.
Om vi jämför med länder som Ryssland och Turkiet, där den demokratiska utvecklingen avstannat och backat, så är Kina möjligen ett hopp.
